Ny rapport från BRIS visar att barn med psykisk ohälsa ofta mår sämre än vad de berättar.

Många barn med psykisk ohälsa mår sämre än vad de berättar, visar en ny rapport från BRIS ”Se hela mig! Barns egna ord om psykisk ohälsa.” Rapporten visar att barnens stöd- och vårdbehov inte blir tillgodosett bland annat på grund av att vården är utformad utifrån ett vuxenperspektiv, inte ett barnperspektiv. Barn med psykisk ohälsa får därmed inte den hjälp de behöver, med risk för allvarliga konsekvenser för barnet. 

Nästan var femte kontakt med BRIS handlar om psykisk ohälsa, vilket sammantaget gör det till ett av de vanligaste skälen till att barn och unga kontaktar BRIS. Rapporten ”Se hela mig! Barns egna ord om psykisk ohälsa” bygger på 1 530 barn- och ungdomskontakter till BRIS om psykisk ohälsa. Kontakterna togs med BRIS från maj 2010 till maj 2011 och kontakterna har valts utifrån att de i första hand handlat om självdestruktivitet, självmord/självmordstankar, ätstörningar eller annan psykisk ohälsa.

Barnens berättelser visar att de ofta mår sämre än vad de berättar för vuxenvärlden. Anledningarna är flera; de berättar om professionella som inte kan bygga förtroendefulla relationer där barnen vågar berätta hur de verkligen har det.
De berättar om vuxna som inte uppfattar deras signaler och inte agerar och om vuxna, framför allt i skolan, som inte hanterar sekretessen kring barnet på rätt sätt.

De berättar också om professionella som får barnen att känna att det är deras eget fel att de mår dåligt och som inte tar orsakerna till barnens psykiska ohälsa på allvar, om stödinsatser som är kortsiktiga och fragmentariska, och om vuxna som är dåliga på att lyssna.

– Gemensamt för de här barnen är att de vill ha hjälp med att må bättre. Men när vuxenvärlden inte klarar av att möta dem utifrån deras situation och behov är risken stor att de helt slutar kommunicera om hur de mår. Konsekvensen blir att barnens lidande förlängs och fördjupas och riskerna att den psykiska ohälsan övergår till psykisk sjukdom ökar, säger Karin Johansson, utredare BRIS och författare till rapporten.

– Med tanke på det livslånga lidandet och de allvarliga konsekvenser som psykisk ohälsa kan medföra är det oacceptabelt att Sverige år 2012 inte lyckas erbjuda stöd och behandling utifrån barnens behov. BRIS kräver att regeringen agerar nu. Uppbyggnaden av det som kallas ”första ledets” barn- och ungdomspsykiatri vid landets alla vårdcentraler måste påskyndas, säger Kattis Ahlström, generalsekreterare BRIS.

Rapporten ”Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa finns att ladda ned på www.BRIS.se.

I Göteborgsposten idag är en debattartikel om rapporten publicerad:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1061016-barn-mar-ofta-samre-an-vad-de-berattar

Fakta ”Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa”

Rapporten bygger på 1 530 barn- och ungdomskontakter till BRIS om psykisk ohälsa. Kontakterna togs med BRIS från maj 2010 till maj 2011.
Kontakterna har valts utifrån att de i första hand handlat om självdestruktivitet, självmord/självmordstankar, ätstörningar eller annan psykisk ohälsa.

Kontakterna med BRIS är tagna via mejl och via chat.

Flickor är i övervägande majoritet i kontakterna med BRIS om psykisk ohälsa.
Av de 1 530 kontakterna handlade 94,6 procent om flickor och 5,4 procent om pojkar.

Medelåldern på barnen var 14,8 år.

Studien har gjorts inom ramen för ett treårigt samarbetsprojekt mellan BRIS och AstraZeneca Young Health Program, där målsättningen har varit att främja barns och ungas hälsa, genom att generera och sprida kunskap om psykiska ohälsa hos barn och unga. Arbetet med studien har helt och hållit gjorts av BRIS.