Byggherrarna ställer sig bakom Sveriges och EU: s högt ställda mål när det gäller energieffektivisering. Den nu föreslagna tolkningen att NNE-byggnader i Sverige ska vara lika med BBR 2012 innebär att målen måste justeras ned. De byggnader som uppförs eller byggs om i enlighet med minimikraven i BBR 2012 kan inte betecknas som lågenergibyggnader.
- Regeringen måste ange en tydlig färdriktning. Byggherrar och fastighetsägare måste planera långsiktigt efter förutsägbara krav. Inte krav som kan komma att skärpas utan tillräcklig framförhållning, säger Mats Björs, vd Byggherrarna.

I sitt remissvar på förslag avseende genomförande av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda skriver Byggherrarna att målen för energieffektiviseringen är högt ställda. Energianvändningen ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050. Allt jämfört med 1995. Det är inte rimligt att tro att fastighetsägaren genomför mer än en större ombyggnad per fastighet under de närmaste 40 – 50 åren. Kraven på både ny- och ombyggnader vi gör måste därför bli höga!

Långsiktiga, kompetenta, byggherrar och de stora byggföretagen bygger redan idag med en kravnivå som ligger på nivån 75 – 80kWh/kvm Atemp i zon III och betraktar merinvesteringarna som fastighetsekonomiskt motiverade.

- Vi befarar att den nu pågående utvecklingen av lågenergibyggande kan bromsas upp om Promemorians förslag genomförs säger Mats Björs, vd Byggherrarna.

Läs hela remissvaret i bifogad fil.

Kort sammanfattning av remissvaret

Byggherrarna tillstyrker förslagen i Promemorian i sitt remissvar under ett antal förutsättningar:

• Regeringen initierar den samlade kraftfulla insats som behövs för att lyfta kompetensen på alla nivåer inom byggsektorn.
• Kraven i den BBR som ska tillämpas på alla ny- och ombyggnader från och med 2021 ska vara maximalt 50 % av kravnivåerna i den BBR16, som gällde till och med 2011.
• Energikraven i BBR bör ställas så värmepumpslösningar och fjärrvärmelösningar likställas.
• Energikraven i samband med ombyggnad och finansieringen av de energiinvesteringar som behöver göras i samband med ombyggnaden måste klarläggas.

Byggherrarna föreslår också:

• Boverket ges uppdrag att samordna sektorns agerande med krav på tillämpning av branschens gemensamt framtagna godhetstal för byggnadens komponenter och system.
• Boverket ges i uppdrag att se över de kalkylförutsättningar som används.
• Regeringen tar initiativ till forskningsinsatser ska prioritera helhetssyn och tvärvetenskap avseende energieffektiviseringens konsekvenser.
• Byggreglerna ska omformuleras så att god energiprestanda hos klimatskärmen säkerställs.
• Byggreglerna och framförallt då kraven på NNE-byggnader måste utvecklas med ett tydligt energisystemperspektiv.
• Ett gemensamt sätt att beräkna koldioxid införs.