Byggnadsvårdens konvent - med spaning på framtiden

Intresset för byggnadsvård växer. Det märktes i Mariestad under början på oktober, då nära 500 personer samlades för att i tre dagar lära sig mer om allt från spiksmide och fönsterrenoveringar till hur man bygger för ett nytt klimat och hur gamla hus kan få nytt liv med hjälp av dataspelsteknologi.

För två år sedan arrangerades det första byggnadsvårdskonventet i Mariestad. Initiativet togs på gräsrotsnivå och som värdar stod Hantverkslaboratoriet, Västarvet, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet.

Arrangemanget blev så lyckat att antalet anmälningar till nästa konvent nästan fördubblades. Hantverkare, antikvarier, arkitekter, studenter och andra som i någon form arbetar med det byggda kulturarvet fyllde vartenda hotell- och vandrarhemsrum i Mariestad de första nätterna i oktober.

– Det är tydligt att byggnadsvården växer och utvecklas. Och föryngras. Det är slående hur många i tjugo- och trettioårsåldern man ser här, säger Björn Ohlén, Västarvet, som var moderator på invigningen och den avslutande workshopen om hur byggnadsvårdens frågor ska spridas på bred front.

3 spaningar på byggnadsvården

Konventet inleddes med byggnadsvårdens egen variant av P1:s program Spanarna. Här fick byggnadsvårdskonsulterna Torbjörn Lindstedt och Erika Åberg tillsammans med ekonomen Henrik Larsson ge sin syn på framtiden.

Torbjörn Lindstedt började med att förutspå nya användningsområden för kulturhistoriska platser och byggnader – gamla hotell som blir bostäder, rivningstomter som blir stadsodlingar och avfolkningsorter som lever upp när invånarna samlas kring nya frågor som fiberdragning.

– Kulturarvet kommer att få en allt viktigare roll i framtidens turistnäring. Vår roll som byggnadsvårdare blir att vara duktiga projektledare, som kan hjälpa den offentliga sektorn och privata entreprenörer att samverka, sammanfattade Torbjörn Lindstedt.

”Byggnadsvård börjar bli en social markör, som att välja ekologisk mat eller rättvisemärkta kläder”

”Byggnadsvården blir viral” var rubriken på nästa spaning, författad av Erika Åberg som snart kommer synas som programledare i SVT:s byggnadsvårdsserie ”Det sitter i väggarna” ( premiär 9 november ). Hon syftade på sociala medier, där man kan hitta tusentals bilder på såpskurade golv, linoljefärgsmålade fönster och pågående husrenoveringar på Instagram och där Facebook-grupper som ”Rädda Petersvik” och ”Byggnadsvård; diskussioner, köp & sälj” får fler medlemmar för varje dag.

– Byggnadsvård börjar bli en social markör, som att välja ekologisk mat eller rättvisemärkta kläder, konstaterade Erika Åberg som tror att den digitala tekniken kommer trygga nyrekryteringen till byggnadsvården.

”Hantverkarna tar initiativet när antikvarierna sitter fast på sina kontor”

Henrik Larsson, civilekonom och byggnadsvårdskonsult, avslutade med att förutspå att nästa gång det är dags för en byggnadsvårdsspaning kommer det vara hantverkare och inte antikvarier som sitter i panelen.

– I dag är det hantverkare som forskar och driver utvecklingsarbeten, som undersöker och dokumenterar i till exempel bloggar och filmer. För tjugo år sedan var det antikvarierna som hittade på nya spännande saker. I dag sitter många av dem fast på sina kontor, långt ifrån byggnaderna, medan initiativet och drivkraften framåt finns hos hantverkarna, menade Henrik Larsson och fick extra varma applåder av den arbetsklädda delen av publiken, varav många ganska nyligen utexaminerade från Hantverkslaboratoriet.

Byggnadsvård i ett förändrat klimat

Av det hundratal föreläsningar, hantverksworkshops och filmvisningar som fanns på konventets späckade schema, hörde de som föll under temat Klimat & Hållbarhet till de mest välbesökta. Här berättade bland andra Therese Sonehag och Helene Simonsson från Riksantikvarieämbetet om vad som bör och ska göras för att skydda och anpassa kulturhistoriskt värdefull miljö till ett nytt klimat.

Blötare, mildare vintrar där temperaturen svänger över och under nollstrecket är en påfrestning som byggnader i en allt större del av landet får utstå redan i dag. Men vi kan också vänta oss ett så kallat blockerat väder, där olika vädertyper fastnar över längre tid – efter flera veckors ihållande sol kommer en lika lång period av ihärdigt regn, vilket givetvis tär hårdare på husen än ett lagom växlande klimat.

– Frågan är inte längre om klimatförändringarna kommer, utan hur många grader över de förindustriella temperaturerna vi kommer hamna på, konstaterade Helene Simonsson men framhöll samtidigt att det inte finns någon anledning att gripas av panik.

– Vi måste bara planera utifrån bedömningar av kända risker – precis som vi gjorde när vi började använda bilbälten, flytvästar och cykelhjälmar. Inom kulturvården handlar det om att underhålla byggnader regelbundet, att inte skjuta på besiktningar och underhåll i tron att det spar pengar.

”Hantverkarnas kunskaper blir viktigare i ett förändrat klimat”

Också hantverkarnas kunskaper blir viktigare i ett förändrat klimat, säger Helene Simonsson. Vi kan räkna med fler nya produkter som ska skydda husen mot väta och här gäller det att hantverkarna hänger med och tar reda på vilka som fungerar.

– Man ska inte vara för snabb med att byta ut gamla hantverk och metoder. Vi vet hur gamla beprövade material fungerar och hur de ska underhållas, det är kunskapen som måste underhållas och spridas.

Gamla hus & ny teknik

Medan den som ville kunde fördjupa sig i gamla tiders byggnadstekniker och material, med allt från spiksmide till takspånstillverkning, valde andra att ta reda på hur ny teknik kan användas inom byggnadsvården i dag och i framtiden.

Gunnar Almevik från Göteborgs universitet visade hur man med hjälp av 3D-modellering kan bygga upp för länge sedan försvunna miljöer. Vad som i dag är en ruin kan till exempel återskapas som en levande byggnad som människor kan besöka med hjälp av en vanlig speldator.

– Inte bara museer kommer få glädje av den här tekniken, utan även alla som bygger hus. Med hjälp av 3D-modellering kan man lätt visa hur ett bygge kommer att se ut när det är klart – och hur befintliga byggnader skulle förändras genom tillbyggnader och liknande, berättade Gunnar Almevik.

Ett annat exempel på ny teknik som kommer till nytta i byggnadsvården är drönare. Marc Zacharoff från Droneify Studios visade hur man med hjälp av en drönare försedd med kamera enkelt kan undersöka och dokumentera hittills ”omöjliga” miljöer och föremål, som kyrkspiror och höga torn.

Vill du veta mer om Byggnadsvårdens konvent? Fullständigt program går att ladda ner här. För fler artiklar och bilder, kontakta Byggnadsvårdsförenigens redaktör Anne Ralf, anne.ralf@byggnadsvard.se eller 0708 84 38 50.