Naturskyddsföreningen har fel om fönsterbyten

Naturskyddsföreningen sprider missvisande information om fönsterbyten i sin medlemstidning ”Sveriges Natur” och visar att de inte har koll på åtgärdens negativa miljökonsekvenser.

Vill Naturskyddsföreningen att vi skall byta ut våra gamla fönster? Så tolkar vi notisen ”Glasklart byte” i nummer 4 av Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur. Där står bland annat att ”fönster med u-värden kring 1,2–1,3 bör kunna passa in i nästan alla sammanhang.” Eftersom u-värden kring 1,2-1,3 bara uppnås med utbytesfönster med glaskassetter innebär det att Naturskyddsföreningen tycker man bör byta i nästan alla sammanhang. Vidare står det att ett kassettfönster kan vara upp till tre gånger så effektivt som ett gammalt och att det därför kan vara klokt att byta ut det gamla. Jämförelsen haltar lika illa som i fönsterbytarreklamen, eftersom fönstren bara är en liten del av husets klimatskal. I en normalvilla går det inte att räkna hem ett fönsterbyte eftersom de måste bytas igen innan energieffektiviseringen har lönat sig. Men inte nog med det, både Energimyndigheten och Boverket förespråkar fönsterrenovering med LE-glas i innerbågen istället för fönsterbyte. Dessutom får man enligt Plan- och bygglagen inte göra ovarsamma och förvanskande åtgärder, det skulle innebära ett lagbrott. Så långt fakta, lagar och rekommendationer som Naturskyddsföreningen har missat att upplysa om.

Det som förvånar oss och alla naturvänner mest är att Naturskyddsföreningen inte verkar ha koll på miljökonsekvenserna. Som påminnelse kommer här en liten uppdatering:

• Att byta gedigna träfönster är slöseri med jordens resurser. De gamla slängs på tippen och de nya kräver resurser vid tillverkning och transporter.
  
• Att byta fönster är särskilt miljöbelastande om fönstret inte tillverkas av trä. I dessa fall innehåller de en lång rad komponenter som är komplexa att framställa och senare ta tillvara; aluminium, fogmassor, plaster, färger etc.
  
• Om man byter till fönster med aluminium- eller plast så blir det ekologiska fotavtrycket än större genom energikrävande tillverkning. Och alla minns vi väl miljökatastrofen i Donau när 1 miljon kubikmeter giftslam från ett aluminiumverk läckte ut med katastrofala följder för det ekologiska systemet.
  
• Bara gedigna träfönster går att underhålla långsiktigt, dvs hundratals år. Alla plast-, aluminium- och hybridfönster måste bytas med jämna mellanrum eftersom de inte går att underhålla. Vem tjänar på det? Inte husägaren i alla fall.
  
• Fönsterrenovering ger gröna jobb. Det vill säga lokal arbetskraft istället för en avlägsen tillverkning, vida kringresande montörer och långa transporter.
  
• Slutligen – ett gediget, väl underhållet träfönster med profilering och skiftande glas är vackert. Det ökar husets ekonomiska värde vid en försäljning till kvalitetsmedvetna hus- och bostadsrättsköpare.
  

Man kan förstå att byggindustrin gärna vill byta ut fönster som ger klirr i kassan både kort- och långsiktigt, men när ingen annan tjänar på fönsterbytet, allra minst moder jord, så är det anmärkningsvärt att Naturskyddsföreningen förespråkar fönsterbyten. Byggnadsvårdsföreningen tycker att Naturskyddsföreningen skall uppdatera sina kunskaper om vilka konsekvenser teknik- och resursintensiva naturskyddsåtgärder får med avseende på livscykler och ekologiska fotavtryck.

Paul Hansson                               Stephan Fickler
Byggnadsantikvarie & f.d                 Byggnadsantikvarie & verksamhetsledare
redaktör för Byggnadskultur             Svenska byggnadsvårdsföreningen