Ta strid för Väses gamla station

"Utveckling av ett samhälle sker inte genom att slentrianmässigt riva utpekade kulturmiljöer, den typen av samhälleliga björntjänster har vi sett allt för mycket av i historien. Sann och uppriktig vilja till långsiktigt hållbar utveckling bygger på omsorg om samhällets kulturarv". Så skriver Byggnadsvårdsföreningens länsombud Peter Sörensen om den osäkra framtiden för Väse station i Värmland.

"Frågan kring stationshusets framtida användning har utretts under planprocessen. Ur buller- och vibrationshänseende samt ur elsäkerhetssynpunkt går det efter vissa anpassningar, som också är kostnadsmässigt rimliga, att ha kvar stationshuset. Trafikverkets riskutredning visar också att det rent tekniskt går att anpassa järnvägsområdet, men att detta ur ekonomiskt hänseende inte går att motivera. Av denna anledning kommer inte stationshuset att säkerställas i detaljplanen.”

Så skriver Trafikverket på sedvanligt torr kanslisvenska i den sk samrådshandling för nya spårområdet i Väse som nu ligger ute på Karlstad Kommuns hemsida. Stationen de pratar om är den som byggdes när järnvägen drogs fram 1869. Och som dagens Väse sedan kom att byggas kring. Om detta skriver verket inte ett ord.

Jag har vid det här laget läst dussintals liknande utlåtanden från Trafikverket och de använder alltid samma slentrianmässigt luddiga argument för att få riva, även när det som i detta fall inte alls finns några skäl för det. Nyligen förordade de en snarlik argumentation för att få riva Öxnereds Station utanför Vänersborg. Men när de stötte på patrull från byborna och arkitektfirman som hyrt fastigheten i flera år vek de till slut ner sig efter att deras argument klätts av ett efter ett. Påstådda behov av säkerhetsinvesteringar på "tiotals miljoner" visade sig till slut helt onödvändiga. Även i Väse finns med största sannolikhet all anledning att syna Trafikverkets argumentation ordentligt i sömmarna.

Väse Station är en vacker och välbevarad byggnad. Som symbol för järnvägens betydelse för samhällets uppkomst har den ett stort kulturhistoriskt värde. Men den har också stora värden sett som fastighet här och nu. I händerna på en ny ägare skulle den kunna fyllas med nytt spännande innehåll. Se t ex på hur den nya verksamheten i Väse gamla skola, med café, musikscen och konsthall, kommit att bli ett lyft och en samlingspunkt för hela samhället. Samma potential finns i stationen.

I samrådsprocessen har stationens bevarande också varit ett tydligt önskemål från byborna. Och socialdemokraternas lokalavdelning i Väse har tagit strid för den. Så är det nästan alltid när byggnader som dessa hotas. Vi människor har en naturlig känsla för att vilja bevara historiska symbolbyggnader. Därför finns det också inskrivet i lagen att kulturmiljöer som dessa ska värnas. Det står i plan- och bygglagen. Och det står i kulturmiljölagen.

I Kulturmiljölagens portalparagraf står "Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.”

Utveckling av ett samhälle sker inte genom att slentrianmässigt riva utpekade kulturmiljöer. Den typen av samhälleliga björntjänster har vi sett allt för mycket av i historien. Sann och uppriktig vilja till långsiktigt hållbar utveckling av ett samhälle bygger alltid på ett respektfullt bevarande av och en självklar omsorg om samhällets kulturarv.

Den 1 maj löpte möjligheten att inkomma med synpunkter på detaljplanen ut. Jag hoppas att Väseborna tog tillfället i akt att höja sina röster och ta strid för sin vackra gamla station. Och att de får understöd av Karlstads Kommuns anställda tjänstemän och folkvalda politiker samt av Värmlands Museum och Länsstyrelsen i denna sak.

Peter Sörensen
Länsombud, Värmlands län
Svenska byggnadsvårdsföreningen