Fredsfördrag med Irland signerat tusen år efter det blodiga slaget

Det var alltså år 1014 som  Irländarna slutgiltigt besegrade vikingarna som hade invaderat den gröna ön några hundra år tidigare. I slaget vid Clontarf förintade man vikingahären om sammanlagt 6 000 man. Därmed var irländarna fria från flera hundra års förtryck och våld från vikingarnas sida. 

Århundradena gick, men varken kungar eller andra beslutsfattare gjorde en ansats för att sluta fred.  Till slut föll saken i glömska. Ända tills nu, när irländarna firade 1000- årsjubileet av det stora slaget vid Clontarf och vikingarnas sorti ur landet.

 Lördagen den 25 oktober kl 21.30 skrev nämligen representanter för de två länderna under ett fredsavtal, skrivet på svenska, iriska och engelska om att evig fred ska råda mellan de två länderna.

Denna historiska händelse ägde rum i samband med att Älvdalens spelmanslag besökte Dublin för att idka musikaliskt utbyte.

Förutom intresset för musiken har ju irländarna också gemensamt intresse i sina språk; iriskan och älvdalskan, vilka båda minskar och är hotade av utrotning.

Avtalet undertecknades av Älvdalens spelmanslags ordförande Susann Persson samt de två irländska musikerna Raphy Doyle och Leo Rickard i samband med en konsert i Ballyboghill, norr om Dublin.

Vid konserten framförde Älvdalens spelmanslag ett program som heter Saga i folkton med musik och textläsning. Många mycket duktiga irländska musiker deltog också med traditionell irländsk musik.

Fredsfördraget innehöll formuleringar som ”evig fred” och föranstaltade att tidigare vapenskrammel nu ska bytas mot utbyte av musik och kultur under vänskapliga former.

-  Vi musiker tog på oss att representera våra respektive länder, berättar Björn Rehnström, pressansvarig för Älvdalens spelmanslag.

-  Om vår statsminister eller Irlands president tycker att vårt avtal inte ska gälla så får de väl höra av sig, fortsätter han.

-  Vi har i varje fall slutit fred med Irland, något som våra respektive länders företrädare inte klarat av på 1000 år.

Fakta om slaget vid Clontarf 1014:

 Långfredagen den 23 april 1014 utkämpades ett slag utanför  Dublin mellan de av den ryktbare kung   Brian Boru anförda irerna och vikingar från  Irland, skotska öarna och Island. Slaget, det blodigaste som Irlands historia till den tiden vet att omtala, slutade med vikingarnas fullständiga nederlag efter en manspillan av 6 000 krigare. Under striden nedhöggs även kung Brian, fastän han på grund av sin höga ålder inte personligen deltog i handgemänget.

Vikingarna anfördes av kung Sigtrygg Silkeskägg.

Fakta om Gaeliska

eller iriska, är ett språk som talas på ön Irland, både i republiken Irland och i Nordirland, liksom det finns talare i länder som Storbritanien och USA.  Iriska talas framför allt i de västliga områdena i republiken Irland. 

Språket är officiellt språk i republiken Irland sedan 1921 och undervisas i alla skolor. Många invånare i republiken har någon kunskap i språket. I princip räknar man med 40 000 infödda irisktalande på Irland. ^.  

Eftersom språket är officiellt måste alla skolbarn upp till och med gymnasiet läsa iriska. Och för att få jobb som lärare eller statstjänsteman måste man kunna iriska.

Fakta om älvdalska:

Älvdalska är ett språk som talas och används i Älvdalens socken i norra Dalarna. Det har länge ansetts som en dialekt av svenska, men har på senare tid mer och mer accepterats som ett självständigt språk. Föreningen Ulum Dalska har i 30 år kämpat för språkets överlevnad och att få det erkänt som ett minoritets- eller regionalspråk enligt konventionen om dessa språk, som Sverige ratificerat.

Älvdalskan har utvecklats ur det gemensamma nordiska språk som för över 1 000–1 500 år sedan talades i hela norra Europa. Jämfört med svenska har älvdalska både bevarat gamla språkdrag som försvunnit och utvecklat många nya språkdrag som aldrig har funnits i svenska. Mycket talar för att älvdalska har utvecklats i relativ isolering i ungefär 800 år.

Det finns cirka 3 000 personer som fortfarande talar älvdalska och  numera finns böcker och tidningar, ordböcker och en omfattande grammatik på sex hundra sidor.

Antalet talare har stadigt minskat sedan 1950-talet. Men nu ökar antalet talare bland de yngsta åldersgrupperna. En av anledningarna kan vara ett stipendium på 6000 kronor som alla skolelever som kan prata älvdalska får. Stipendiet initierades av föreningen Ulum Dalska och finansieras av Älvdalens besparingsskog. "