”Det är detta som är tiden, inget annat. Ständiga avgångar, slutgiltigheten. Skyar som sväljer, sväljer dagar, tillfällen, minnen. Bleker eller förintar. Oftast barmhärtigt tillvand, ibland en smärta så stor.”

Så inleder Göran Bergengren sin vandring bland barndomsminnen och livsbetraktelser, där han skriver om en hemort på milsvid färd, om platsen som en spegel för det fjärran exotiska. Om barndomstorpets resa med all sin magi av röster och minnen, krackelerande biologi och saknad. Men kanske mest om en reträtt i en högljudd samtid och om ett bondelandskap som tatuering.

”Jag föddes i en stad med två håll. Det ena med vind i kvinnornas kjolar, blåklint, lindalléer, bugande i rapsen – och ljus – framförallt detta: ljus som silvret i en gammal kärrhök. Kyrktorn på redden med gnistor i korsen. Det andra hållet; däråt jag skulle, var orrspel och ljuset som ett vattenfall av träd. Och det var tordyvlar och koskit. Ja, belysningen var verkligen av annat slag. Man hade den inte bara i ryggen, den fanns i gläntorna och som kvastar över inägorna. I tjärnarnas ögon, som ett idogt bläddrande i grannbyn. Trampa på tills du kommer till världens största enbuske. Det var instruktionen. Det var den första egna resan. Så tydlig som det bara är när man angör något avgörande och efteråt försöker förstå det.”  

Göran Bergengren är författare och kulturskribent, hedersdoktor och naturvän, teoretiker och praktiker. Han har skrivit en rad böcker både för vuxna och barn. Han är välbekant kännare av Atterbom. 2007 utgav han den mycket uppskattade boken Pilfink med illustrationer av Gebbe Björkman. Göran Bergengren är bosatt i Åsbo socken i Östergötland.