Hur och när blev den moderna staten till? Säkert är att det skedde under 1500–1600-talen. Vilken roll spelade kyrkan i denna process? Vi vet hur viktig bekännelsen var, inte bara religiöst utan också politiskt. Det ledde i Sverige till frågor som var gränsen skulle gå mellan regeringens och prästerskapets inflytande över kyrkan och över utbildningen. I början av 1600-talet ville en av Sveriges mest inflytelserika biskopar att den hedninska etiken skulle förbjudas i skolorna. Aristoteles kunde vara farlig för en god kristen. Professorn i etik svarade och hävdade att teologin och kyrkan behövde hela filosofin. Vad menade biskopen och varför kastade han fram detta förslag just då? Dessa frågor försöker idéhistorikern Erland Sellberg besvara. För att utreda problemet ägnar han stort utrymme åt båda sidors argumentation och belyser den roll den aristoteliska traditionen och skolastiken spelade efter reformationen.