"Det finns lika många 'svensk historia' som det finns tänkbara perspektiv". Så inleder historikern Uno Westerlund sin nya bok där hans norrbottniska hemby och dess människor genom åtskilliga generationer står i fokus. Författaren har höga ambitioner när det gäller att dra in ny relevant forskning i framställningen, som går från forntid till nutid. Huvudtemat är den centrala maktens förändring och hur densamma påverkar en avlägsen bygd och de enskilda människorna där. Greppet att genom alla århundraden fläta samman det centrala perspektivet med ett lokalt är unikt. Resultatet har blivit både en modern svensk historia och en tidigare okänd historia om en perifer trakt i riket.

Idén till uppläggningen fick författaren av en karta från 1714 där byn Manjärv karaktäriserades med orden "högst å skogsbygden mot Lappmarken", en position som byn innehade under trehundra år. Men redan för 7000 år sedan bodde det folk i dessa trakter. I den på senare tid utgrävda "Manjärvsgraven" finns spår av en 165 cm lång stenåldersmänniska.

Boken, som är på drygt 600 sidor, avslutas med ett trettiosidigt avsnitt "Perspektiv bakåt". Där lyfter författaren särskilt fram sådant som tack vare valet av perspektiv berikar den svenska historien. Det personliga tonfallet i boken bidrar till nöjsam läsning.