Öppna data: Vad är det och vad vill vi med det?

Av: Marthe Hem, Marknadskoordinator på Cash IT

Okej, låt oss börja med begreppet öppna data. Vad är det för någonting? Jo, öppna data är data som vem som helst fritt kan använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än, som mest, källangivelse och/eller vidarelicensiering under samma villkor om öppenhet". Så säger i alla fall Open Knowledge Foundation.

Open Knowledge Foundation

Men vem är Open Knowledge Foundation då? OKP är ett världsomspännande nätverk av folk som har ett passionerat förhållande till det här med öppenhet. Folk som ser värdet av transparens i samhället. Folk som vill att det här med öppna data ska bli mainstream. Det är ju vi som har betalat för insamlingen av dessa data genom våra skattepengar. Så låt oss använda dem på ett vettigt sätt. Så långt är du med, va?

Öppna data med stort potential

Det finns oändligt med data. Därför är det viktigt att vi vet vilken ände vi ska börja i. OKP radar upp ett gäng med öppna data som har stort potential.

* Kulturdata som samlats in av gallerier, bibliotek, arkiv och museer. 
* Vetenskapsdata om allt ifrån astronomi till zoologi.
* Finansdata, som till exempel olika myndigheterers intäkter och utgifter.
* Statistik på allt från folkräkningen till viktiga socialekonomiska frågor.
* Väderdata.
* Miljödata som till exempel föroreningsnivåer och bullerdata.
* Transportdata som till exempel tidstabeller.

Sju krav till öppna data

Nu är det ju inte så att myndigheterna kan släppa all data. Det är inte så att sekretess plötsligt har upphört och alla ska få tillgång på allt. Data som ska göras tillgängliga för allmänheten måste uppfylla sju krav.

1. Komplett 
2. Primär
3. Aktuell
4. Tillgänglig
5. Maskinläsbar
6. Fri
7. I ett öppet format

PSI - Public Sector Information

Kravspecifikationen ovan är hämtat från Jenny Brodéns presentation. Men det är ju inte hon som har hittat på detta. Det finns en lag. Den heter PSI-lagen. PSI-lagen (2010-07-01) är den gängse beteckningen på lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Syftet med lagen är att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigeter och att förhindra att myndigheter beslutar om sådana villkor för hur handlingar för användas som begränsar konkurrensen.

Öppna data i praktiken

Den Stockholmsbaserade stiftelsen Gapminder är ett bra exempel på någon som använder öppna data. Gapminder gör fakta och lättfattlig statistik på svåra teman. De kämpar mot ignorans och okunskap för en bättre värld. Helt enkelt, och helt fantastisk svårt. Tack vare öppna data kan Gapminder peka på skillnaderna i samhället på ett sånt sätt att gemene man kan ta till sig/åt sig.

Ett annat lysande exempel är SVT Pejls arbete med valkompassen. Kompassen är ett valtest där du som väljare kan jämföra dina politiska åsikter med partiernas i 45 olika frågor. SVT släppte sina data med information om mer än 5400 riksdagskandidater och över 2000 enkätsvar för fri nedladdning och användning.

SVT Pejl är en viktig lobbyist för öppen data. Även om PSI-direktivet möjliggör och uppmuntrar till transparens och öppenhet så kommer inte myndigheterna självmant släppa loss all data. Vi måste trycka på. Och vi måste hjälpa till med att prioritera. Vad är viktigast just nu? Var ska vi börja?

Vi då?

Vad ska vi använda öppna data till? Tja, Jenny säger så här: En studie gjort av EU-kommissionen visar på stor nytta för tillväxten med hjälp av öppna data. För Sveriges del beräknas det röra sig om en marknad värd 10 miljarder.

10 miljarder anledningar att hitta bra användningsområden för öppen data, eller hur?

Visst är det så att Sverige ligger långt efter övriga länder när det gäller att ta vara på dessa möjligheterna. Men Jenny och Karlstads kommun vill gärna ändra på just det genom en öppen dialog med näringsliv och innovativa entreprenörer.

Följ länken om du är intresserad av att delta i fortsatta möten i regi av Compare om öppen data.

Till sist ett stort tack till Compare för ännu en inspirerande lunch!