Ny bostadsrapport: En majoritet av regionens invånare har inte råd att efterfråga nyproduktion.

En majoritet av regionens hushåll har med dagens villkor inte möjlighet att efterfråga en nyproducerad bostad, konstaterar en ny rapport från Region Stockholm. Rapporten togs fram innan coronapandemin slog till med stora varsel, ökade konkurser och högre arbetslöshet. Detta kommer kunna bli än mer förödande på en bostadsmarknad som redan innan Coronakrisen var starkt dysfunktionell.

- Vi har ett skrikande behov av bostäder i Stockholmsregionen, men befinner oss också i den absurda situationen att många människor inte har råd med de bostäder som byggs. När nu coronapandemin är här, som kan leda till att många invånare får sämre ekonomi måste vi agera för att inte de tidigare problemen ska förvärras, säger tillväxt och samhällsplaneringsrådet Gustav Hemming (C).

- Amorteringskravet stänger in folk i trångboddhet och utanförskap på bostadsmarknaden. Lättnaden som Finansinspektionen nu gjort under Coronakrisen bör finnas kvar även efter pandemin för att möjliggöra för fler att efterfråga en bostad. De ekonomiska konsekvenserna som detta virus skapat kommer finnas kvar långt efter att viruset är borta, avslutar Gustav Hemming (C).

Rapporten visar bland annat att om vi skulle minska amorteringskravet med 0,4 procentenheter skulle efterfrågan på bostadsrätter öka med upp mot 20% och efterfrågan på småhus upp emot det dubbla. Om man däremot höjer amorteringskravet med 0.4 procentenheter så minskar efterfrågan på bostadsrätter med 20% och för småhus med cirka 10%.

Rapporten visar också att om priserna på bostadsrätter stiger med 10 procent minskar efterfrågan i hela länet med i genomsnitt 13 procent, och om priserna faller med 10 procent ökar efterfrågan med 15 procent. Prisfall till följd av minskad efterfrågan, exempelvis beroende på nya amorteringskrav, innebär av naturliga skäl inte att efterfrågan ökar. Högre amorteringskrav minskar efterfrågan från hushåll som får alltför höga boendeutgifter, vilket i sin tur innebär att bostadspriserna faller. Ett sådant fall i priserna gynnar istället välbeställda hushåll som inte är kreditbegränsade, de kan då köpa större och dyrare bostäder.

I rapporten konstateras att det finns en stor skillnad i möjligheten att efterfråga en nyproducerad bostad beroende på i vilken kommun man bor, där även äldre och yngre har svårast att få tillträde till den bostadsmarknaden.

Gällande hyresrätter ser man en liknande trend som med bostadsrätter. Om hyrorna faller med 10 procent innebär det att efterfrågan för nya hyresrätter ökar med ca 22 procent. Om hyrorna istället skulle vara 10 procent högre minskar efterfrågan med ca 17 procent.

Sammanfattning av rapporten:

• Rapporten visar att det finns en efterfrågan i regionen på nya bostäder om ca 14 800–15 300 per år, fördelat på 8 100 bostadsrätter, 5 300 hyresrätter och 1 400 –1 900 småhus.
• Vid en jämförelse med det demografiskt drivna bostadsbehovet om cirka 20 700 bostäder per år uppstår ett glapp på ca 5 500 bostäder per år.
• En majoritet av regionens hushåll har med dagens villkor inte möjlighet att efterfråga en nyproducerad bostad.
• Snittet på länsnivå för färdigställda bostäder 2014–2018 stämmer relativt väl med efterfrågan när det gäller bostadsrätter och äganderätter, men inte för hyresrätter
• Under 2017 och 2018 färdigställdes dock fler bostadsrätter än vad hushållen efterfrågar.
• Med nuvarande villkor för hyresrätter har det inte byggts i nivå med vad hushållen efterfrågar.