Höjd arbetsgivaravgift riskerar att leda till kraftigt ökad ungdomsarbetslöshet

Effekterna av en höjning av arbetsgivaravgiften är betydligt större än vad som tidigare framkommit. Den sänkta arbetsgivaravgiften har också inneburit 16 000 nya jobb, vilket är betydligt fler än vad som tidigare sagts. Det visar en forskningsrapport från Handelns Utredningsinstitut som presenterades idag.

En ny rapport som presenterades, av  Sven-Olof Daunfeldt, professor i nationalekonomi och Per Hortlund,  doktor i nationalekonomi för Handels Utredningsinstituts forskningsavdelning, tidigare idag har undersökt effekterna av en höjnings av arbetsgivaravgifterna för unga. Rapporten slår fast att effekterna av en höjning är betydligt större än vad som tidigare sagt. De är asymmetriska, ännu större av en höjning än en sänkning, Dessutom har effekterna av sänkningen varit större i antal jobb än vad som tidigare sagts, minst 16 000 men sannolikt ännu fler.

- Rapporten ändrar kunskapsläget – den visar teoretiskt och med data att tiotusentals ungdomsjobb kommer försvinna med de rödgrönas planerade höjning av skatten på att anställa med 40 000 per ung person. Även om den inte anger en exakt siffra är det en tydlig fingervisning om vilken kvantitet det handlar om, säger Martin Ådahl, Centerpartiets chefsekonom.

- De unga ställs inför ett val: kraftigt gå ner i lön eller förlora jobbet. ”Sänk era löner eller få sparken”, är det implicita hotet från Magdalena Andersson. Vi vill nu göra precis tvärtom mot de rödgröna, sänka arbetsgivaravgifterna ned till 10,21 procent för unga upp till 23 år, säger Ådahl.

Dagens rapport visar tydligt att det inte stämmer att reformen varit ineffektiv och motbevisar Löfvens påstående att fyra gånger fler jobb kan fås genom att anställa i offentlig sektor.

- Nu måste Magdalena Andersson förklara hur jobben blir fler om man straffbeskattar just jobb, avslutar Martin Ådahl.