Unga vill bidra ekonomiskt till ett bättre samhälle

En majoritet av dagens ungdomar är intresserade av att involveras i utvecklingen av medborgartjänster och uppger möjligheten att delta i politiskt beslutsfattande via webben som ett möjligt sätt till engagemang. Mer än var tredje ungdom är dessutom villiga att bidra finansiellt, via så kallad crowd-funding, till nya tjänster. De yngsta bidrar hellre till tjänster som gagnar samhället, medan de äldre är mer villiga att bidra om tjänsten är till nytta för dem personligen.

Detta är några av slutsatserna i den nordiska medborgarundersökning som CGI, Sveriges största IT-tjänsteföretag, nyligen har genomfört tillsammans med TNS SIFO.2 000 ungdomar i åldern 16-30 år i Danmark, Finland, Norge och Sverige har tillfrågats dels om sin användning av digitala tjänster idag och imorgon, dels om sin inställning i frågor om säkerhet, integritet och engagemang. Syftet med undersökningen är att förse offentlig sektor med information om förväntningarna hos morgondagens medborgare, för att stötta organisationerna med utvecklingen av sina verksamheter, och inte minst med den digitala transformation som många offentliga organsationer just nu står inför. Genom att få en bättre förståelse av unga medborgare och deras digitala värld, kan offentlig sektor bättre möta behoven hos dessa, och skapa tjänster för framtiden som sätter medborgaren i centrum.

– Sverige har halkat efter när det gäller digitaliseringen av offentlig sektor. En femtedel av landets kommuner saknar e-tjänster. Detta trots att vi upplevs ligga i framkant på många områden, exempelvis innovationer. Förutsättningarna finns men nu måste vi ta krafttag. Framförallt måste vi lyssna på, och involvera, dem som ska leva och verka i morgondagens samhälle. CGIs undersökning visar att framtidens medborgare både har kunskap om det digitala livet och vilja att engagera sig, något som offentliga verksamheter bör ta tillvara på, säger Julie Améen, chef för offentlig sektor på CGI Sverige.

Undersökningen visar också att ungdomar gärna delar med sig av personlig information för att få mer anpassade tjänster, men vill ha kontroll över hur informationen används. De är även i huvudsak positivt inställd till att låta teknik ersätta moment som idag kräver mänsklig interaktion. En nordisk jämförelse visar att svenskarna är mindre oroliga avseende bland annat säkerhet och digitala fotspår och omfamnar digitaliseringen mer än i de övriga nordiska länderna i undersökningen.

– I övrigt skiljer sig resultaten mellan de nordiska länderna inte mycket åt, vilket indikerar att en framgångsrik tjänst i ett nordiskt land torde ha goda chanser att lyckas även i ett annat. Ett intressant exempel är den danska myndighetsportalen Borger.dk som är populär i Danmark och som påminner mycket om en samlad tjänsteportal som även efterlyses bland svenskarna i undersökningen, säger Julie Améen. Danmark är ett land som har drivit digitaliseringen tuffare på nationell nivå och därmed också skapat goda förutsättningar för den här typen av tjänster.

Rapporten belyser även ungdomars användning av digitala tjänster idag och imorgon. Här framträder en bild av en ung nordisk medborgare som dagligen använder transporttjänster, men som efterlyser en nationellt täckande reseplanerare. Hen tror att sin egen användning av hälsorelaterade tjänster kommer att öka i framtiden, och efterfrågar bättre integration mellan sjukvårdsinstanser, bättre insyn i sina egna journaluppgifter och fler landstingsöverskridande tjänster. Några tjänster som får höga betyg i undersökningen är Skatteverkets e-deklarationstjänster och Vårdguiden 1177.

Hela undersökningen kan laddas ned på CGI:s hemsida.