Sverige har möjlighet att ta täten i klimatfrågan

FN har enats om 17 globala hållbarhetsmål. Ett handlar om hållbar energi för alla och ett om att bekämpa klimatförändringen. Inom EU är målet att år 2050 ha minskat växthusgasutsläppen med 85 procent och Sverige har ett förslag om netto noll utsläpp av växthusgaser till år 2045. För att lyckas krävs kunskap och ett brett och långsiktigt engagemang.

På vägen dit, till år 2030, siktar Sverige på att ha en fossiloberoende fordonsflotta. Det är tuffa mål, men är det som krävs om vi skall begränsa jordens uppvärmning till väl under 2 grader, vilket sattes som mål vid Parismötet 2015.

– Jag vill bidra till att ge en bra helhetsbild av klimatfrågan och de utmaningar samhället och industrin har, säger Filip Johnsson professor i uthålliga energisystem vid Chalmers.
Filip Johnssons forskning är inriktad på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet. Den kunskapen får deltagarna i kursen Energisystem ta del av i oktober där Filip Johnsson är en av föreläsarna. Kursen vänder sig till företag och verksamheter med kopplingar till energi- och fastighetsbranschen.

– Energiföretag har blivit en stimulerande bransch där man tar del av forskningen för att skapa hållbara klimatsystem. En del i detta är att de vill uppdatera sin personal så att de får en fördjupad bild och blir inspirerade av de här frågorna.
Filip Johnsson konstaterar att utmaningarna är många, men att det inte i första hand är en teknisk utmaning utan snarare handlar om ekonomi, politik och viljan hos oss alla.

I ett nytt klimatforskningsprogram inom Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, ska ett stort antal universitet, högskolor, industrier och organisationer genomföra en sektorsövergripande analys av hur utsläppen från bostäder, transporter och transportinfrastruktur kan minskas för att möta svenska utsläppsmål.

– Vi vill visa hur Sverige och svenska företag kan bli föregångare i att tillhandahålla produkter och tjänster med låga koldioxidutsläpp som efterfrågas på en global marknad, säger Filip Johnsson som är en av initiativtagarna till programmet.
Han menar att det inte är en enorm kostnad för samhället att lösa klimatfrågan. Däremot är det en betydande kostnad för vissa branscher.

På kursen går Filip Johnsson igenom principiella åtgärderför att minska utsläppen från växthusgaser.
– Det rör frågeställningar om teknik, ekonomi och politiska styrmedel i samband med utvecklingen av energisystemet. I korthet handlar det om tre möjligheter: att byta teknik och bränslen från fossil till förnyelsebar energi, att minska energianvändningen och att lagra koldioxid. Minskad energianvändning är å ena sidan ofta mycket kostnadseffektivt men tenderar att ge en rekyleffekt där frigjorda pengar används på andra ofta kolintensiva aktiviteter. Vi har lyckats betydligt bättre med att få fram förnybar teknik som sol-och vindkraft där olika styrmedel drivit fram såväl teknisk utveckling som betydande investeringar.

I Sverige har processindustrin, branscher som tillverkar basmaterial som cement och stål, stora utmaningar när det gäller koldioxiden. Det gäller även transportsektorn.
– För elbranschen handlar det om att byta teknik för att få in mer vind- och solkraft. Med en variabel kraftförsörjning kan vi hantera att det inte blåser hela tiden. Här handlar det om att hitta åtgärder för att integrera dessa på ett bra och effektivt sätt.
– Vi kommer även att diskutera den tredje möjligheten, att avskilja och lagra koldioxid. CCS-tekniken finns men är kontroversiell och just nu säger folk nej till den. Men CCS-tekniken är svår att gå förbi om man vill nå klimatmålen. Det finns gott om fossila bränslen, vilket ger två val, menar Filip Johnsson, antingen använda CCS eller lämna kvar kol och olja i backen.

Är det möjligt för Sverige att gå före i det globala klimatarbetet?
– Ja, självklart. Det finns en bred politisk konsensus om att Sverige ska gå före. Vi har extremt gynnsamma förhållanden med vattenkraft och betydande naturresurser – inte minst biomassa. Så det vore konstigt om Sverige inte skulle klara av att gå före. Men politiskt är det inte uppenbart hur det ska ske, säger Filip Johnsson.

Vad säger industrin, tror man det att det är möjligt att ställa om?
– Absolut och det är därför vi håller kursen, säger Anette Winter, ansvarig för kursen Energisystem på Chalmers Professional Education.

Av: Ann-Christine Nordin, Foto: Jan-Olof Yxell