Chalmers viktig partner när Göteborg Energi storsatsar på biogas

Imorgon 12 mars invigs Göteborg Energis nya demonstrationsanläggning för produktion av biogas från skogsavfall. Gobigas i Ryahamnen är först i världen med att använda förgasningsteknik i stor skala för biogasproduktion.

– Chalmers laboratorium och pilotanläggning har spelat en avgörande roll för Göteborg Energis satsning på Gobigas, säger Åsa Burman, projektchef och vd för Gobigas.

Målet med Gobigas är att bidra till utveckling av fossilfria transporter och ett hållbart samhälle, en vision som Göteborg Energi delar med Chalmers.

Redan 2005, när Göteborg Energi bestämde sig för att börja titta på förgasning, förde man diskussioner med Chalmers. De ledde till att Göteborg Energi investerade i en förgasare i kraftcentralen på Chalmers, för att kunna testa och utveckla tekniken. Valmet Power byggde förgasaren – som är en av de största i världen för forskningsändamål – medan driften sköts av Akademiska Hus.

Sedan dess har Göteborg Energi deltagit i ett forskningssamarbete tillsammans med Valmet Power där man bland annat har testat olika bränslen. Kunskaperna har använts i utformningen av Gobigas-anläggningen, som använder samma teknik, indirekt förgasning av skogsavfall.

– Om vi inte hade börjat med att bygga den mindre förgasaren på Chalmers, så hade vi inte gått vidare med Gobigas-projektet. Chalmers anläggning är tillräckligt stor för att resultaten därifrån ska vara relevanta. När vi nu gör samma sak i ännu större skala kan vi se att det vi har testat i Chalmers-förgasaren fungerar, säger Åsa Burman.

Chalmers har också utbildat många som jobbar i projektet. Helt ny teknik kräver hög egen teknisk kompetens, och där har det akademiska bidraget varit helt avgörande, enligt Åsa Burman. Hon gjorde själv sitt examensarbete på Energiteknik på Chalmers.

Bakom framgångarna i Gobigas-projektet ligger också en stor vilja att samarbeta för att nå resultat, menar Åsa Burman:

– Göteborgsandan ses ibland som något negativt, men här är ett positivt exempel. Akademin, Göteborg Energi som kommunalt bolag och näringslivet samarbetar för att åstadkomma något viktigt tillsammans. Vi behöver byta ut de fossila bränslena och det här är ett väldigt bra sätt att göra det på.

Henrik Thunman, biträdande professor i energiteknik på Chalmers, lyfter fram rollen som samtalspartner som ett av Chalmers viktigaste bidrag till Gobigas-projektet.

– Vi har en förmåga att samarbeta med industrin över väldigt lång tid. Vi har hjälpt Göteborg Energi att förstå olika förlopp och göra en omvärldsbevakning. Vi har också bidragit med forskning på området.

Förutom den stora förgasaren på Chalmers finns det också flera mindre forskningsreaktorer. Resultaten som tas fram här kan sedan användas i den ännu större Gobigas-anläggningen. 

– För att lyckas måste man kunna arbeta i alla de här skalorna. Man måste ha forskning och kompetensutveckling. För att nå målet måste man också kunna utvärdera olika försök. Allt kan man inte göra i Gobigas-anläggningen; där kan man inte ta så stora risker. Men det kan man göra i Chalmers-förgasaren. Det gör att vi kan ta mycket större steg och undersöka saker snabbare, säger Henrik Thunman.

Han menar att den här typen av teknik måste börja användas i riktigt stor skala om vi ska nå regeringens mål om en fossilfri fordonsflotta till år 2030.

– Då blir det också vår uppgift att förse konsultorganisationer och teknikföretag med kompetent personal i framtiden, säger Henrik Thunman.

Läs mer om invigningen i Göteborg Energis pressinbjudan

I Gobigas förgasas skogsavfall vid hög temperatur
Biogas är förnybar metangas som kan användas som drivmedel, bränsle och industriråvara. Med tekniken i Gobigas, Gothenburg Biomass Gasification Project, blir det möjligt att producera 160 gigawattimmar biogas per år vilket motsvarar tillräckligt med bränsle för att under ett år driva 15 000 bilar eller 400 bussar. Projektet, som påbörjades 2005, är delfinansierat av Energimyndigheten och utvecklat i nära samarbete mellan Göteborg Energi, Chalmers och näringslivet.

I anläggningen använder man termisk förgasning. Det innebär att man använder toppar, grenar och annat spill från skogen, som värms upp med hjälp av het sand i en luftfri kammare. När temperaturen blir tillräckligt hög omvandlas skogsavfallet till syntesgas och lite kolrester. Syntetgasen omvandlas sedan till biogas och renas från koldioxid, så att den kan användas som bränsle och drivmedel. Termisk förgasning passar särskilt bra i Sverige eftersom vi har mycket skog och en stor skogsindustri.

Termisk förgasning ska inte förväxlas med den blöta processen rötning, den hittills vanligaste metoden för att framställa biogas. Vid rötning använder man organiskt avfall som gödsel, avloppsslam, matavfall och energigrödor. Avfallet placeras i en syrefri rötkammare där det bryts ner av bakterier. Då bildas biogas, som leds vidare till en uppgraderingsanläggning där den renas från koldioxid och föroreningar innan den kan användas som bränsle och drivmedel.

För mer information kontakta:
Åsa Burman, vd Gobigas, 031-626350, asa.burman@goteborgenergi.se
Henrik Thunman, biträdande professor i energiteknik, Chalmers, 031-772 1451, henrik.thunman@chalmers.se
Filip Johnsson, professor i energiteknik, Chalmers, 031-772 1449, filip.johnsson@chalmers.se