Allt vanligare med kommersiell barn- och ungdomsidrott

Den kommersiella barn- och ungdomsidrotten växer i Sverige samtidigt som föreningsidrottandet fortsätter att minska. Både föräldrar och föreningar ser fler kommersiella aktörer inom idrotten som något bra och naturligt. Det visar Centrum för idrottsforsknings analys av idrottens kostnader och medlemskapets betydelse.

Marknaden för kommersiell idrottsverksamhet växer, inte minst i landets större städer. Det gäller till exempel företag som anordnar sommarläger för talangfulla fotbollsspelare eller prova på-träningar för barn. Utvecklingen drivs på av både privata företag och ideella idrottsföreningar.

I en ny studie om idrottens kostnader har Centrum för idrottsforskning låtit forskare undersöka hur både föreningsföreträdare och idrottsföräldrar förhåller sig till utgifter inom både traditionell föreningsidrott och nya kommersiella idrottsverksamheter.

Möjlighet och hot
Undersökningarna visar att föreningsidrotten har en alltjämt stark ställning. Principer om öppenhet, medlemsinflytande, avsaknad av vinstintresse och traditionellt låga avgifter uppskattas av både föräldrar och föreningsrepresentanter.

Men idrottsföräldrarna säger sig även ha positiva erfarenheter från de kommersiella alternativen. De tycker detta bidrar till ett större utbud och fler valmöjligheter. Föräldrarna anser också att den kommersiella idrotten sköts på ett proffsigt sätt med hög kvalitet. Flera föräldrar är dessutom lockade av möjligheten att köpa sig fri från vanliga föreningssysslor som att arbeta i kiosken under matcher eller sälja lotter.

Men föräldrarna känner samtidigt oro för konsekvenserna.

– De intervjuade föräldrarna anser att den ökade kommersialiseringen av barn- och ungdomsidrotten riskerar att utesluta barn från ekonomiskt svaga familjer. De tror också att det leder till att föreningsidrotten tappar medlemmar, säger Stefan Wagnsson, idrottsforskare vid Karlstad universitet.

Underminerar grundläggande principer
En slutsats är att såväl föreningsföreträdare som idrottsföräldrar betraktar kommersialiseringen som en naturlig samhällsutveckling som inte går att hejda. Det handlar om att anpassa sig.

– I en utveckling där idrottsrörelsens föreningar möter en ökad konkurrens genom att själva utveckla företagslika strategier riskerar att underminera föreningsidrottens traditionella principer om öppenhet, frivilligt engagemang och medlemsinflytande. Om målet är att vara ett alternativ till kommersiella idrottsaktiviteter kan en rakt motsatt strategi väljas. Genom att hålla ner avgifterna, att se medlemmarna som just medlemmar och att synliggöra de sociala värden och den gemenskap som finns i föreningslivet, kan idrotten fungera som ett tydligt alternativ till kommersiella aktörer inom idrotten, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

Centrum för idrottsforsknings slutsatser bygger på enkätstudier och intervjuer med idrottsföräldrar och företrädare för idrottsföreningar. Resultaten presenteras närmare i rapporten Idrottens pris – om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse och i huvudrapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2014. Bägge publikationerna ingår i CIF:s årliga uppföljning av statens stöd till idrotten.

Samtliga rapporter och slutsatser finns på CIF:s webbplats från kl. 13.00.