Triclosanhalterna minskar drastiskt

Varor med triclosan har nästan fasats ut från den svenska marknaden. Det visar mätningar av triclosanhalter i slam, som såväl Naturvårdsverket som enskilda avloppsreningsverk gör. Framgångsrikt uppströmsarbete är orsaken.

Uppströmsarbete, det vill säga att minska miljögifter vid källan, är ett långsiktigt arbete. Det kan ta decennier innan det ger resultat, vilket det goda exemplet triclosan illustrerar. Triclosan har sedan 1960-talet använts för sina antibakteriella egenskaper i desinfektionsmedel, hygienprodukter, tvätt- och rengöringsmedel. Från början ansågs den vara en säker kemikalie och användningen ifrågasattes inte.

Mot slutet av 90-talet översvämmades handeln i Sverige av antibakteriella produkter, som marknadsfördes stort. 1999 upptäcktes triclosan i fisk utanför ett reningsverk i Göteborg. Forskare, myndigheter, avloppsreningsverk, miljöförvaltningar och inte minst media började uppmärksamma riskerna med triclosan i konsumentprodukter som tandkräm och kläder.

Idag har triclosan nästan fasats ut. Utfasningen kan följas år för år från 2004. Naturvårdsverket började då, inom ramen för den nationella miljöövervakningen, att mäta triclosan i slam vid ett tiotal avloppsreningsverk. Verken valdes ut med hänsyn till storlek, belastning, teknisk prestanda, förhållande mellan industri-, hushålls- och övrigt avlopp samt geografisk spridning.

Eftersom reningsverk är en konstaterat viktig spridningsväg till miljön ger mätningar i slam en bra bild av förändringar i samhällets triclosananvändning. Halterna i slam var höga mellan 2004 och 2007 (2006 utmärkte sig med mycket höga halter). 2004 var halten i slam vid Ryaverket i Göteborg 8,3 mg/kg torrsubstans. Samma år uppmättes halter i slammet från Öns reningsverk i Umeå respektive Gässlösa reningsverk i Borås till 5,5 respektive 3,7 mg/kg TS. Från och med 2008 började halterna sjunka rejält och 2010 var halterna vid Ryaverket 0,12, vid Ön 0,089 och Gässlösa 0,09 mg/kg TS.

– Både provtagning och analys har skett på samma sätt sedan mätningarna började, bekräftar ansvarig utförare Peter Haglund på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Även Henriksdalsverket i Stockholm ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakning. Verket gör också sedan 2007 egna mätningar vid både Henriksdal och Bromma.

– Vi har under de här åren sett en dramatisk minskning, berättar Cajsa Wahlberg på Stockholm Vatten. 2007 låg halterna vid Henriksdal på 3,8 och vid Bromma på 5,1 mg/kg TS. 2010 hade halterna minskat till 0,43 respektive 0,47 för att under 2012 sjunka ytterligare till 0,078 respektive 0,090 mg/kg TS.