Den svenska motsvarigheten till BID

Begreppet BID (Business Improvement District) har varit föremål för diskussion under många år utan att frågan har adresserats och implementerats i Sverige. Grundorsaken är att lagstiftningsfrågan har fått alldeles för stort utrymme i debatten, vilket har skapat ett hinder för att kunna åstadkomma ett anpassat genomförande för svenska förhållanden.

BIDs har visat sig vara en bra metod och ett framgångsrikt koncept för att utveckla platser, bland annat i Kanada, England, och i USA. Styrkan med BID-metoden är att det resulterar i en strukturerad organisation för management och utveckling av en specifik plats - vilket leder till ett målmedvetet arbete med dagliga åtgärder som kontinuerligt följs upp.

I Stockholm har City i Samverkan under flera år arbetat på liknande sätt som ovanstående länder, men utan tvingande lagstiftning, som BID-metoden annars innebär. Dock har lagstiftningsfrågan för Stockholms del inte varit ett hinder för att skapa en egen modell för att samverka kring platser. På senare tid har City i Samverkan tagit till sig strukturer och organisatoriska framgångsfaktorer och anpassat BID-metoden till svenska förhållanden och till Stockholm.

För att på ett effektivt sätt kunna verka för trygga och attraktiva platser krävs ett lokalt samarbete mellan de parter som berörs av platsen t.ex. staden, fastighetsägare, polis och handel – med andra ord genom offentlig och privat samverkan. Då kan vi skapa genomtänkta och attraktiva mötesplatser för alla. Med ett sådant samarbete tillvaratas specifika kunskaper och ett lokalt engagemang som möjliggör en starkare utveckling.

En viktig parameter för att skapa attraktiva platser är att det finns en samverkansorganisation som säkerställer att medborgarnas och besökarnas intressen tillvaratas. Det är dessutom viktigt att inte kategorisera eller rangordna besökarna utifrån någon parts specifika intresse. Med besökarens upplevelse i fokus kommer under alla omständigheter näringslivets incitament i förlängningen ändå att tillgodoses.

Finns det då en risk att en stad blir för strukturerad och för genomtänkt, vilket kan skapa sterila och artificiella miljöer? Byggs nöjesfält istället för genuina städer med charm, historia och brister? Risken finns om vi inte utgår från de värden som redan finns i stadsmiljön. Dessa värden, som ofta har vuxit fram ur många års utveckling, behöver tas om hand på ett klokt sätt och med förståelse för historien. Väl avvägda insatser och väl förankrade utvecklingsprojekt ser till att skapa balans mellan den naturligt framväxande staden och de medvetna och planerade åtgärderna.

Genom att utgå från platsens själ och unika karaktär skapas en värdefull grund för att utveckla starka platsidentiteter. Det leder till en stad med mångfald och där platserna blir attraktiva destinationer att besöka, som exempelvis Times Square och China Town i New York. En storstad med varierad karaktär i olika områden skapar dynamik och ger känslan av en världsmetropol.

Metoden att låta näringslivet och staden tillsammans arbeta strukturerat med en gemensam organisation för en specifik plats säkerställer en god förankring, ett effektivt management och en stärkt identitet. Stadens mandat och kontroll över platsen måste dock bibehållas och får aldrig helt lämnas över till andra aktörer. Framgång skapas genom samarbete där både staden och näringslivet bidrar till platsens helhetsupplevelse, men där staden alltid behåller det slutliga mandatet.

Per Eriksson, VD City i Samverkan