Nyhetsbrev City i Samverkan, maj 2012

Matmarknaden på plats

Nu är det dags igen! International Street Market, den internationella matmarknaden med handlare från Europas alla hörn, anländer till city den 26 maj. I år kommer marknaden att vara på plats kring Sergels Torg i två veckor och erbjuda citybesökarna ett brett utbud av olika matspecialiteter, både för att äta på plats eller för att ge möjlighet att ta med sig något lite extra att bjuda på hemmavid. Målsättningen inför planeringen är att hela tiden förbättra marknadens utformning och innehåll.

Fler cityvärdar i sommar

Nu till sommaren förstärker vi vårt cityvärdsprojekt genom att anställa fler cityvärdar som kvalitetssäkrar stadsmiljön och hjälper besökare till rätta. De ordinarie tre cityvärdarna får tre nya sommarkollegor som delvis kommer att få utvidgade arbetsuppgifter – som att dela ut nya informationskort med information om bland annat fickstölder och taxi och att mer aktivt arbeta uppsökande gentemot turister och affärsresenärer. Inför sommaren har vi även tagit fram en ny mer representativ klädsel för att göra värdarna mer synliga ute på gator och torg. Tveka inte att ta kontakt med våra cityvärdar om du har lagt märke till trasig belysning, dåligt städade gator eller har förslag på förbättringar av city!

Direktnummer till våra cityvärdar, Lennart Pettersson, Hasse Wahlström och Anton Mansur: 08 22 31 03.

Skandinavisk monter på Mapic i höst

Inför den europeiska retailmässan i höst har Nordic Council for Shopping Centers, NCSC, tagit initiativ till en gemensam skandinavisk/nordisk monter. City i Samverkan samarbetar med NCSC för att skapa en naturlig mötesplats för de nordiska deltagarna. Mapic arrangeras i år mellan den 14 och 16 november, som vanligt i franska staden Cannes. Omkring 8 000 deltagare inom branschen - detaljister, fastighetsägare, investerare och konsulter - förväntas sammanstråla för föreläsningar, seminarier, utställningar, intensivt mingel och mötesverksamhet.

För att underlätta bokning och fakturering har NCSC framställt ett paketerbjudande för nordiska deltagare, inkluderande bland annat plats i den gemensamma montern, registrering, biljetter, event och profilering i en gemensam informationsfolder. Kontakta NCSC för närmare information. OBS att anmälan skall vara inne senast den 15 maj!

För intresseanmälan, kontakta:

Agneta Uhrstedt, NCSC, +46 70 560 2886, agneta.uhrstedt@ncsc.se

Johan Ohlsson, CIS, +46 70 751 8616, johan.ohlson@cityisamverkan.se

Ökad handel i city

Människors positiva ekonomisyn och tillskott av handel i city har förbättrat försäljningen under det första kvartalet i år med tio procent, i jämförelse med första kvartalet föregående år. Det är en stor skillnad mot mars månad år 2011 då cityhandeln minskade med 2 procent i jämförelse med föregående månad. City ligger också bra till i jämförelse med sällanköpshandeln i hela riket, som ökade med enbart 6 procent i jämförelse med föregående månad.

City i Samverkans handelsindex, som bygger på mätningar från år 2005, visar att handelns omsättning utvecklas enligt samma mönster, år från år. Från en topp vid julhandeln faller omsättningen i regel till en årslägsta nivå i februari, ökar därefter stadigt till och med juni för att mattasav under juli och augusti, för att därefter långsamt öka igen fram till årsskiftet.

Besöksräknare på plats i city

Ett attraktivt och varierat utbud i en stadskärna kräver bra flöden och god tillgänglighet. För att följa utvecklingen av hur flödena i stadskärnorna förändras över tid har flera städer i bland annat England börjat arbeta med automatiska besöksräknare som kontinuerligt mäter och rapporterar flödena på utvalda platser. Resultaten sammanställs också automatiskt för att medge jämförelser mellan olika tider och platser. Stockholm kommer under resten av året att fungera som en demonstrationsplats för att se om dessa system är lämpliga även för svenska städer.

City i Samverkan har därför påbörjat en testperiod där en besöksräknare har satts upp i korsningen av Bryggargatan och Drottninggatan. Resultatet kommer att utvärderas efter den testperiod som pågår under resten av året. Ytterligare en annan modell, med en teknisk lösning som bygger på videoutrustning, kommer att tas i bruk om och när City i Samverkan får tillstånd för uppsättning. Syftet med dessa räknare är att kunna räkna och jämföra gångtrafikflödena i en stad i realtid – och även att kunna jämföra utvecklingen mellan olika städer. Om försöken faller väl ut kommer systemet att kunna erbjudas städer i hela Sverige.

Norrlandsgatan – utvecklingsarbete pågår

Under årets första månader har Arne Nedstam, Lotta Hammar och Marcus van Dijk på City i Samverkan fördjupat dialogen med den informella fastighetsägargrupp som har påbörjat ett arbete med att utveckla Norrlandsgatan. Som ett led i arbetet har City i Samverkan genomfört en fotgängarräkning längs Norrlandsgatan, före och efter öppningen av nya gallerian Mood, som har en av sina entréer ut mot Norrlandsgatan. Kundflödena längs Norrlandsgatan söderut från Mood har ökat kraftigt. Antalet fotgängare längs Regeringsgatan och Mäster Samuelsgatan har också ökat efter Moods öppning, vilket även gynnar butikerna längs Norrlandsgatan och i Bibliotekstan (området mellan Norrlandsgatan och Stureplan).

City i Samverkans cityvärdar har också besökt butikerna längs gatan för att sammanställa en enkät tillsammans med de olika butikerna. Syftet har varit att ge en tydlig bild av butiksmix och utvecklingen i området. Butiksägarna får bland annat betygssätta funktioner längs gatan, bedöma omsättning, butiksmix, städning, belysning, trygghet och ges möjlighet att komma med förslag till åtgärder för att förbättra gatans karaktär.

Andra frågor som just nu diskuteras med Trafikkontoret är möjligheterna att förändra trafiken för att skapa mer ”gröntid” åt fotgängare i korsningen Mäster Samuelsgatan - Norrlandsgatan och att på sikt skapa utrymme för en mer attraktiv gatumiljö med bredare trottoarer, bänkar, blommor, belysning med mera. Just nu undersöks också möjligheterna att bilda en butiksgrupp för Norrlandsgatan som kan bidra med resurser till underhåll och utveckling, till exempel en förstärkning med fler cityvärdar som kan hjälpa till med städning och bidra till en mer attraktiv gatumiljö. Vid nästa möte kommer fastighetsägarna i området också att få en presentation av fastighetsförvaltaren Pembroke, om de ombyggnadsarbeten som kommer att startas i PK-huset inom kort. På lite längre sikt är syftet med arbetet att skapa en gemensam syn och en ”röd tråd” för att skapa en mer levande och trygg gatumiljö.

En tanke om city:

I vår serie intervjuer med viktiga cityaktörer har vi till detta nyhetsbrev talat med två viktiga företrädare för Stockholms stad, Thord Swedenhammar, projektledare på stadsledningskontoret och Madeleine Sjöstedt, kultur- och fastighetsborgarråd.

En tanke om city:

Thord Swedenhammar – en samlad vision!

Stockholms kommunfullmäktige väntas före sommaren besluta om en samlad vision för utveckling av Stockholms city. Syftet är att presentera en långsiktig målbild för hur cityområdet ska utvecklas och att skapa samsyn om fortsatt arbete. Thord Swedenhammar, projektledare på stadsledningskontorets stadsutvecklingsenhet, menar att det viktiga med visionen är att alla cityaktörer erbjuds en gemensam plattform och en tydlig färdriktning.

Arbetet har gått ut på att, en gång för alla, få ner på pränt alla övergripande önskemål om förbättringar av city som har lyfts fram i debatten under lång tid. Nu får vi ett gemensamt avstamp för det viktiga arbete som ligger framför oss, framtaget och beslutat om av stadens högsta beslutande församling. Vi har lagt mycket tid på att förankra skrivningarna, även internt inom staden. Om alla känner sig delaktiga i visionen, då kommer vi att få ett dokument som används och som leder till handling och konkreta synliga förbättringar ute på stan.

Det tydliga politiska mandatet kommer också att skapa trygghet och förutsägbarhet om vad som gäller, för alla inblandade. Under arbetets gång har jag märkt att det finns en genuin vilja från olika aktörer, med ibland helt olika utgångspunkter och intressen, att verkligen lyssna på varandra och arbeta gemensamt. Vi har fått ett mycket bättre samtalsklimat och entusiasm för cityfrågorna under senare år. Visionen kan ses som en konkretisering av stadens styrdokument, Vision 2030 och översiktsplanen, Promenadstaden, som har pekat ut city som en av tyngdpunkterna för utveckling av Stockholm. Förmodligen är den här visionen det första samlade dokument för city som lagts fram sedan cityregleringarna på 1960-talet!

 Nästa steg, för att se till att det verkligen ”blir verkstad och inte bara prat” som Thord uttrycker det, handlar om att skapa en styrgrupp med representanter för stadens olika förvaltningar, underställd kommunstyrelsen. Till styrgruppen kommer att knytas en projektgrupp bestående av tjänstemän som arbetar direkt med genomförandefrågor. Den övergripande tanken är att överbrygga det som ibland kallas stadens ”stuprörsorganisation”, där samma fråga riskerar att hanteras på olika sätt av olika förvaltningar inom staden. Inspiration har hämtats från det sätt som staden organiserar arbetet i samband med nyproduktion och utveckling av nya stadsdelar.

 När vi i staden nu samordnar vårt eget arbete, kommer det förhoppningsvis också att bli lättare för t ex olika fastighetsägare att samordna sina projekt i city. Det handlar lite om att våga ”gå ut ur den egna boxen”, vare sig det handlar om att som enskild fastighetsägare se till hela gatans attraktivitet eller att som expert på trafik även titta på frågor som handlar om turism och besöksnäring.

 En tanke om city:

Madeleine Sjöstedt – bättre stadsmiljö för kulturen!

Kulturhuset är utan konkurrens det viktigaste kulturella besöksmålet i city och i Stockholm som helhet. Som både fastighets- och kulturborgarråd är Madeleine Sjöstedt starkt engagerad i samspelet mellan å ena sidan kulturens verksamheter och å andra sidan stadens utformning. Hon menar att det inte räcker med att erbjuda ett varierat och spännande kulturutbud eller att ha generösa öppettider. Det är också viktigt att se till att kulturens omgivning och platser är inbjudande och trygga.

 Jag skulle vilja se en mer attraktiv omgivning kring Kulturhuset, med fler kompletterande verksamheter runtomkring. Idag går folk på Stadsteatern men stannar inte till i området, varken före eller efter. Det finns troligen för få bra restauranger runt omkring och det känns inte heller tryggt att röra sig här, varken på torget framför eller längs Beridarebanan, gränden bakom Kulturhuset. Jag menar också, om jag tänker helt förutsättningslöst, att det skulle gynna Kulturhusets verksamhet om det gick att ordna fler entréer till huset, så att man kunde ”slinka in” genom en entré, röra sig igenom huset och sedan röra sig vidare ut i staden genom en annan entré. Det betyder inte att man ska försämra husets organisation eller dess arkitektur.

Låt mig ta ett exempel: vi hade ju en från början ganska konfliktinriktad diskussion om rulltrapporna i Kulturhuset. Men själva syftet med rulltrapporna var ju att stärka Kulturhusets verksamhet och att öka tillgängligheten till det huset hade att erbjuda. Förändringar som stödjer grundidéerna med Kulturhuset och Sergels Torg bör alltså hanteras på ett positivt sätt. Den omgörning av gamla läsesalongen med biblioteket och restaurangen i bottenvåningen är ett aktuellt exempel på en förändring som ligger i linje med Kulturhusets syfte.

I princip menar jag också att alla byggnader i city borde ha offentligt tillgängliga bottenvåningar, vare sig det handlar om butiker, serveringar, utställningslokaler eller andra former av mötesplatser. Kommersiella lokaler och andra aktiviteter kompletterar varandra och behöver varandra. Lokaler för kultur och kommers som ligger så att säga ”vägg i vägg” med varandra, ökar underlaget för båda typerna av verksamhet.

Madeleine Sjöstedt är starkt kritisk till Statens fastighetsverk som nu är en viktig fastighetsägare i City. Hon menar att SFV inte vill uppmuntra publika ytor i gatuplanet på samma sätt som staden.

Man skulle kunna jämföra med Medborgarplatsen, som trots att det inte ligger lika centralt har ett väl fungerande folkliv, särskilt sommartid. Där finns det också en bra blandning av kultur och kommers, som inte konkurrerar utan snarare samverkar. Den östra delen av Kulturhuset, där lokalen Studion ligger, skulle man kunna se som en av de absolut bästa platserna och lokalerna mitt i city. Men användningen är inte så intensiv som den skulle kunna vara. Det har delvis med tillgängligheten och entréförhållandena att göra.

Jag tror att vi måste hålla fast vid målet om en 24-timmarsstad och för det krävs en bättre användning av bottenvåningarna, inte minst i området kring Sergels Torg. Det så kallade ”blåshålet” igenom Kulturhuset skulle man också kunna diskutera. Gör vi verkligen det bästa möjliga av den platsen, för att stödja Kulturhusets verksamhet och för att koppla ihop Sergels Torg med Brunkebergstorg? För närvarande finns det inga konkreta förslag eller initiativ om detta. Men jag välkomnar en diskussion om hur vi bättre kan koppla samman de offentliga torgen och platserna med Kulturens byggnader. En tanke har varit att låta Kulturhusets organisation ta ett större ansvar för aktiviteter och händelser på torget framför, så att det verkligen upplevs som kulturens torg. En upprustning och ökad användning av Brunkebergstorg är också en viktig del i sådan strategi.

Förhoppningsvis kan den diskussion som initierades vid ett frukostmöte på Kulturhuset i slutet av mars, där företrädare för fastighetsägare och kulturverksamheter diskuterade kulturens roll som drivkraft i cityutvecklingen, föras vidare till konkreta förslag och lösningar. Jag tror att stadens vision för city, som är tänkt att antas fram emot sommaren, kan fungera som en viktig inspirationskälla för en mer kulturbejakande organisation av stadsmiljön. Och där tror jag att åtgärder för att stärka Kulturhusets roll i city skulle vara mycket lämpligt.