Peter Ohrstedt, arkitekt med lång erfarenhet från Statens Fastighetsverk, ledde ett samtal om stadsutveckling på Stockholm Business Region fredagen den 3 februari. Han efterlyste någon sorts ”parisisk modell” där både stort och lyxigt och små bagerier och billiga butiker kunde existera i en salig blandning. En viktig bakgrund till diskussionen var den vision för city som stadsledningskontoret för närvarande arbetar med att ta fram.

Seminariet inleddes med korta inledningar från de fyra deltagarna i panelen:

 Det är viktigt för Ludvikas utveckling att Dior kan etablera en butik på Biblioteksgatan i Stockholm. Så drastiskt beskrev SBR:s vice VD Thomas Andersson Stockholm Citys betydelse för tillväxten i storstockholmsregionen. Han påpekade också att den bilden delas av det 50-tal (!) kommuner som samverkar för att lyfta fram Stockholm som en av Europas viktiga tillväxtregioner.- Om jag ska peka ut ett särskilt område att utveckla så handlar det om citys vattenlinje, ner mot Gamla Stan. Här har vi ett fantastiskt söderläge som inte används. När nu staden nu tar fram en vision för city, är det viktigt att gå vidare med ett tydligt genomförande – det påverkar även tillväxten i Västerås, Södertälje och Smedjebacken!

 Stockholms stadsbyggnadsborgarråd Regina Kevius menade att människors behov och önskemål alltid är viktigare än paragraferna. Hon berättade att hon ofta får höra från taxichaufförer att det är krångligt att ta sig fram i City. Och från butiker att det är krångligt och tar lång tid att få till enkla bygglov.

 - Efter nio på kvällen är det mer eller mindre dött i Stockholms city, även på huvudgatorna. Och om vi bygger fler bostäder för att få ett mer levande city, då kan det betyda att verksamheter tvingas stänga tidigare på kvällen, för att inte störa de boende. Det är absurt.

 Per Thiberg, ansvarig för fastighetsutveckling och uthyrning på Vasakronan, menade att det är helheten i stadsmiljön, frågor som trygghet, orienterbarhet och utbud, som skapar värden även för de enskilde fastighetsägaren. Han underströk att stadsledningskontorets arbete med en vision för city som presenteras inom kort, är mycket viktig. – Men det är genomförandet som det hänger på. Där vill vi verkligen delta, i det konkreta arbetet.

 Fastighetsägarnas Henrik Tufvesson höll med. En vision bör kunna brytas ned i mindre delar för genomförande, så att stora och små fastighetsägare längs samma gata eller plats kan komma fram till en gemensam bild för investeringar. Det är i den praktiska dialogen, med fastighetsägare, hyresgäster och grannar, som en vision får liv.- Jag tror att vi har en del att lära av modellen med Business Improvement Districts, BID:s, där samtliga fastighetsägare betalar en form av ”skatt” till en gemensam pott. Det möjliggör gemensamma investeringar.

 Under frågestunden efterfrågade flera deltagare ekonomiska modeller för utveckling av gemensamma attraktioner.

 - Det vore ju bra om det gick att få till en gemensam faktura där många aktörer betalar för ett bustrevligt café som alla vill ha. Men går det att ordna? undrade Thomas Andersson. Vi kan ju inte hoppas på att det dyker upp en välvillig filantrop som tar det ekonomiska ansvaret.

 - Innan man börjar diskutera ”ekonomiskt stöd” till attraktionshöjande verksamheter borde man öka utbudet på lokaler, menade Henrik Tufvesson. Kartlägg outnyttjade lokaler och döda stråk i city. Där finns det mycket att vinna!

Mot slutet av seminariet, som bevistades av ett 40-tal cityaktörer, lyftes olika förortsgallerior fram som förebild för cityarbetet. Kista Galleria kunde till exempel utöka öppettiderna och förbättra utbudet eftersom den har en stark centrumledning med ett tydligt mandat. En tanke var att organisera cityarbetet ungefär som planeringen av Hammarby Sjöstad, där alla stadens yrkeskompetenser samlades i en och samma projektgrupp, med ett gemensamt mål och en tydlig ansvarig person, i detta fall stadsarkitekten Jan Inghe. Om alla vet vem som har det yttersta ansvaret kan många personer dra åt samma håll!

 Jan Bergqvist från Centrumutveckling gav också ett konkret exempel på ekonomiskt samarbete i Helsingfors. Tre stora fastighetsägare gick samman och delade på alla hyresintäkter. Det gjorde att ingen frestades att bara säga ja till de mest lönsamma hyresgästerna – eller att säga nej till unika verksamheter som skulle vara bra för helheten.

 Den 8 februari presenterar stadsledningskontoret sin första version av en samlad vision för utveckling av Stockholms City.

 Den 30 mars arrangerar City i Samverkan sitt nästa frukostseminarium, med inriktning på kulturens roll och plats i city.

 Och kom ihåg. Om du tycker att en plan eller ett projekt i city går för långsamt. Hör av dig direkt till Regina Kevius. På seminariet förklarade hon: - Jag är otålig.  Jag vill ha resultat. Hör av er om det går för långsamt. Det är ett löfte!