Civilförsvarsförbundet 75 år

Den 30 januari 1937 bilades Sveriges Civilförsvarsförbund under namnet Riksluftskyddsförbundet för att 1951 byta till det nuvarande namnet, som vi till vardags utalar Civilförsvarsförbundet. Då 1937 var det en orolig tid i Europa och det var viktigt att det fanns ett frivilligt civilt försvar utanför försvarsmakten.

Förbundets fokus var och är fortfarande den enskilde medborgarens behov av att förebygga och hantera situationer där liv och hälsa, egendom och miljö riskerar att skadas.

Utgångspunkten var krigshotet, det hot som idag kan ses som den yttersta av händelser som kan drabbas oss. Exempelvis har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, på sin hemsida en lista över 24 så kallade riskområden som alla är icke-militära.

Trots den förändrade hot- och riskbilden har de mer näraliggande hoten och riskerna en mer tillbakadragen position både i samtalen och när resurser ska fördelas. Militära medel och utbildning i vapentjänst förfaller att vara en allt oftare återkommande lösning. Civilförsvarsförbundet ger inom ramen för sina begränsade möjligheter uppmärksamhet åt detta.

Civilförsvarsförbundet gör avstamp i vardagens hot och risker, där också de flesta (cirka 98 %) allvarliga skadorna och dödsfallen till följd av olyckor, inträffar. Förbundet arbetar målmedvetet för att hela samhällets resurser, det vill säga även medborgarna och deras egna organisationer, ska vara bidragande till samhällets krishanteringsförmåga.

Civilförsvarsförbundet siktar framåt. Därför satsar vi nu på att ytterligare förbättra den lokala närvaron för att finnas där medborgarna finns. Skydd och säkerhet är en del av samhällets välfärdsfrågor. Civilförsvarsförbundet arbetar med samhällets "mjukvara", med människorna som oavsett hur det ser ut runt omkring dem behöver vatten, mat, värme, sömn och information för livskvaliteten ska vara så bra som möjligt. Detta kallar vi för första omsorgen.