The Berg Sans Nipple, Elfin Saddle, Fenster till Clandestino

Tre nya fantastiska bokningar klara för Clandestino Festivals tioårsjubileum: musikaliskt alla sins emellan olika men med det gemensamt att de är duos där medlemmarna ursprungligen kommer från skilda sidor av ett världshav.

THE BERG SANS NIPPLE – Klipp-och-klistra-voodoo-pop
Det egendomliga bandnamnet betyder ungefär "ett berg utan topp", en programbeskrivning som är lagom abstrakt för att fungera för Nebraska-sonen Shane Aspegren och parisaren Lori Sean Berg. "Eftersom det inte har någon topp så är det bara att fortsätta klättra" förklarar Aspegren. Fans av Brian Enos "Taking Tiger Mountain (By Strategy)" kan känna igen mer än bergsbestigarmetaforen i den här dansduons experimentellt lekfulla anda. Andra ledtrådar skulle kunna vara Animal Collective och Yeasayer. The Berg Sans Nipple har blandat lika delar electronica, dub, gamelan, postpunk, dronemusik och toppat med lite afro beat-influenser på tre album och ett antal EP:s. Musiken har för det mesta varit instrumental men på senaste albumet ”Build with Erosion” sjunger Aspegren - dock är hans barytonstämma för det mesta upphackad, effektad eller ner-pitchad så att resultatet ändå upplevs som en instrumental dansskiva.

ELFIN SADDLE – Experimentell folkpop i svampskogen
Emi Honda och Jordan McKenzie föddes på var sin sida om Stilla havet, hon i Japan och han i Kanada. Deras vägar korsades i Vancouver där de snart inledde de en serie samarbeten i form av konstinstallationer: egendomliga miniatyrlandskap som vittnar om ett djupt intresse för naturens material och strukturer (bandnamnet kommer från en sporsäcksvamp). Duon flyttade till Montreal och började på allvar satsa på musiken. Låtarna verkade växa fram lika organiskt som deras installationer: organiska, träiga ljud lektes fram ur dragspel, banjo, ukulele och ett litet trumset med en mängd små klockor och cymbaler. Elfin Saddle kan beskrivas som experimentell, akustisk folkmusik med inslag av tysk umpa-rytm, östeuropeiska melodier, klezmer och japansk musik. Det är märkligt, vackert och ibland spökigt. Melodierna kan stundtals vara nästan barnsligt enkla, men de växer fram ur en svaveldoftande, dragspelsmättad mylla som för tankarna till artister som Neutral Milk Hotel eller kanske Tom Waits.

FENSTER – Avskalad undergroundpop
Fenster bildades i Berlin av Jonathan Jarzyna, uppvuxen i staden; och JJ Weihl, som kommit dit från New York. De möttes på en balkong sent en natt, började jamma fram lite idéer på gitarr och bas. Rätt vad det var hade ett band bildats. För att försörja sig spelade de Johnny Cash och Buddy Hollycovers på pubar och gator: Egna låtar började ta form och snart låste de in sig i en källare med producenten Tadklimp och spelade vad som skulle bli debutalbumet "Bones": Ett passande namn på en samling avskalade popskelett. Melodiöst och tillgängligt på ett nästan mainstreamartat sätt, men samtidigt dekonstruerat, befriat från klichéer och desperat hit-jakt. Stämningen i Fensters musik spretar mellan dream pop och band som Arcade Fire, medan det lågmält fokuserade framförandet samtidigt för tankarna till Nick Drakes finaste ögonblick.

SMYGLÄSNINGSFEST: För att fira Clandestino Festivals programtidning ställer vi till med en riktigt ordentlig vårfest på Yaki Das terrass, tillsammans med Nöjesguiden som även de har smygläsning för sitt vårnummer. Det blir utlottning av festivalpass, och kommer du innan 22:00 betalar du ingen entré och får gratis vårbuffé & dryck. Tidigt på kvällen blir det livemusik med Skatan, Amina Hocine, Vidar och The Jack Brothers, därefter DJ:s, bl a José Gonzáléz, Daniel Lemma och folk från The String Theory.

För mer info: besök http://clandestinofestival.org/2012/
press@clandestinofestival.org