Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart

Vi står inför stora, akuta behov av renovering av efterkrigstidens byggnader som har passerat sin tekniska livslängd. Vi behöver också fördubbla renoveringstakten för att nå energimålet 2050. För att säkerställa att det görs med rätt kvalitet och att vi når målen utifrån olika perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturhistoriskt behöver vi utveckla metoder för att genomföra hållbar integrerad renovering.

Kristina Mjörnell är Affärsområdeschef på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och hon är engagerad i SIRen, en stark forskningsmiljö om hållbar integrerad renovering, som just har etablerats i Sverige. Inom SIRen forskas bland annat kring miljonprogrammets bostadsområden.
– För att nå målsättningen om en hållbar renovering finns flera aspekter att ta hänsyn till såsom att arbetet måste ske utan att de boende kan flytta ut och att hyran inte får bli alltför hög efter genomfört renoveringsarbete. Dessutom måste vi undersöka hur renoveringarna ska kunna genomföras utan att historisk och kulturell mångfald förloras.
Idag anser Kristina att kunskapen om hur man genomför den här typen av projekt är fragmenterad.
– Vi ser ett behov av en ny typ av arbetskraft, kompetens och nya arbetssätt. För att kunna fylla detta behöver vi ta ett helhetsgrepp om frågan.

Goda exempel

Sverige finns idag ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus och ca 1 miljon av dessa byggdes under de så kallade rekordåren och behöver renoveras. Många av dessa är konstruerade på liknande sätt och borde enligt Kristina kunna renoveras lika rationellt som de byggdes.
Ett exempel på ett lyckat renoveringsprojekt är Katjas gata 119 i Göteborg. Där gjordes omfattande renoveringar som visserligen var relativt kostsamma, men man lyckades samtidigt reducera den årliga energiåtgången från 178 till 60 kWh per kvadratmeter.

Fem viktiga steg

ordet helhetsgrepp inkluderar Kristina såväl ekonomiska, sociala som ekologiska aspekter på renoveringen. För att täcka in samtliga innefattar SIRen fem olika forskningsområden och arbetet utförs i fem steg som inkluderar upprättandet av en kunskapsbas, analyser av tidigare och pågående renoveringsprojekt, innovationsarbete via exempelvis Living Labs, utveckling av modeller, metoder och verktyg samt kommunikation, dialog och spridning av resultat.