Digitaliseringens möjligheter och utmaningar inom välfärdstjänsttjänster

Det är mycket på gång inom välfärdsteknologi i offentlig sektor, utvecklingsarbete är igång både på landstinget och i kommunen. Till årets första Compare-lunch bjöds Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland, och Marie Johansson, utvecklingschef på vård- och omsorgsförvaltningen på Karlstads Kommun, in för att berätta mer om hur det digitala utvecklingsarbetet ser ut inom den offentliga sektorn i Värmland.

Kan den offentliga sektorn bli mer innovativ? I den snabbt växande digitaliserade värld som vi lever i måste den offentliga sektorn hänga med. Idag vill vi själva kunna bestämma när och var vi ska göra våra ärenden och sjukvårdsbesök. För Landstinget i Värmland handlar det om att effektivisera arbetet och ge patienterna en bättre service. Den digitala tekniken gör att patienten inte behöver bli bunden till landstingets lokaler utan kan utnyttja andra ingångar till sjukvård som t.ex. skolor, bibliotek eller hemma.

En stor del av sjukvården används av våra kroniskt sjuka patienter som mycket väl kan hantera sin sjukdom om de ges möjlighet. Med hjälp av digital teknik kan kroniskt sjuka följa sin sjukdom och effekt av behandling hemma och sedan komma till sjukvården om de får något avvikande resultat. Detta gäller även de rutinkontroller som idag görs”, säger Cecilia Karlsson.

Landstinget har arbetat fram en utvecklingsplan på tre olika nivåer. Utvecklingsplanen innehåller ett antal flexibla vårdnivåer med olika tjänsteinnehåll. Det handlar dels om fasta, större, fysiska byggnader och ett antal små flexibla, mobila enheter. Vilka kompetenser som finns inom de olika vårdnivåerna utgår alltid ifrån befolkningens behov. Digitala utbudspunkterska dock utvecklas och används inom alla vårdnivåer. Det kan handla om ett videomöte mellan patient och vårdgivare, eller digital mätutrustning som finns på obemannade utbudspunkter. Det nationella målet 2017 är att 80 % av invånarna använder e-tjänster på 1177.se. Redan i år kommer invånarna att kunna läsa sin journal digitalt och få tillgång till råd och stöd genom fler internetbaserade tjänster.

”Det är ett stort arbete som vi har framför oss. Vi får fler äldre som lever längre och det gäller att vi fortsätter att möta individens behov. Digitala vårdmöten är redan igång i norra Värmland och tanken är att fler vårdmöten ska ske på detta sätt”, säger Cecilia Karlsson.

Marie Johansson talade om hur den digitala tekniken har förändrat vårt sätt att leva och att den nya förbättrade infrastrukturen möjliggör nya sätt att ge stöd och självservice åt invånarna. Dock finns en hel del utmaningar.

”Det finns en hel del regler och en syn på vad vård- och omsorg är samt på vad vi ska leverera. Här måste vi våga tänja på gränserna och ändra synen på vad vi ska leverera både internt och externt”, säger Marie Johansson.

Idag står Sveriges kommuner för samma typer av utmaningar och hanterar dem på ett liknande arbetssätt. Karlstad kommun och Landstinget Värmland är med i flera projekt för att kunna omvandla befintliga strategier med hjälp av ny teknik.

”Vi är bland annat med i NDHC-projektet för att se hur man kan föra in nya hjälpmedel i en innovationsdriven testmiljö. Vi behöver också samverka mer med näringslivet. Här ser jag stora möjligheter att bli bra på att leverera service med nya digitala hjälpmedel. Det ska vi också bli bra på genom att samverka med andra som kan ta fram de produkter som behövs”, säger Marie Johansson.