Löfven, försvara biståndet i förhandlingarna om EU:s budget

När Europas ledare möts i Bryssel imorgon står EU:s nästa långtidsbudget, för åren 2021-2027, på dagordningen. I utrikesdelen av budgeten bestäms nivån för EU:s ambitioner som global aktör för demokrati och fattigdomsbekämpning. Sverige behöver kliva fram och ta ledarrollen för att försvara ett starkt bistånd, säger plattformen CONCORD Sverige i ett brev till statsministern.

CONCORD Sverige, som samlar 64 biståndsorganisationer, bevakar processen kring långtidsbudgeten både ur ett europeiskt och svenskt perspektiv. I ett brev adresserat till statsminister Stefan Löfven framförs rekommendationer och uppmaningar till den svenska regeringen. Rekommendationerna rör budgetrubrik 6 som kallas ”Grannskapet och omvärlden” och utgör EU:s utrikesbudget.

Sverige ståndpunkt är att den totala utgiftsnivån för EU:s budget ska hållas nere. Det finns därmed en stor risk att Sverige aktivt driver på för en minskad budget också för EU:s externa arbete. Detta skulle gå på tvärs med Sveriges åtagandena rörande hållbar utveckling och det riskerar att underminera EU:s möjligheter att verka för mänskliga rättigheter, demokrati och fattigdomsbekämpning globalt, skriver CONCORD Sverige.

EU är världens största biståndsgivare och har därmed stora möjligheter att bidra till de globala målen för hållbar utveckling. Nästa långtidsbudget är helt avgörande i detta avseende, då den sträcker sig nästan fram till 2030 då målen ska vara uppfyllda. En förutsättning är att biståndsbudgeten inte minskar utan att målet om 0,7 procent av BNI står fast.

- Vi vill se att Sverige tar ledarrollen i att säkra EU:s höga ambitionsnivå gentemot Agenda 2030 genom att i budgetförhandlingarna tydligt prioritera utrikesbudgeten och en stark biståndsbudget. Det är viktigt inte minst i arbetet för alla barns rätt till liv, trygghet och utbildning säger Lena Ingelstam, chef för Internationella Programmet på Rädda Barnen

På rådsmötet kommer det troligtvis också att beslutas om en tidsplan för budgetarbetet framåt. Ambitionen har tidigare varit att nästa långtidsbudget skulle hinna antas före valet till EU-parlamentet i maj 2019. Nu är risken stor att förhandlingarna drar ut rejält på tiden. En uppmaning till den svenska regeringen är därför att driva på för en effektiv tidsplan.

- Storbritanniens utträde i kombination med ett allt svagare intresse för utvecklingsfrågor inom många andra medlemsstater gör att Sverige mer än någonsin behöver vara den som står upp för att försvara ett starkt utvecklingssamarbete, säger Lena Ingelstam från Rädda Barnen.

BAKGRUND

Viktiga datum i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget

Maj 2018 – EU-kommissionen lade fram sitt förslag till långtidsbudget

Hösten 2018 – Kommissionens förslag diskuteras inom EU:s institutioner

13-14 december – Toppmöte då ”progress report” om långtidsbudgeten presenteras

Februari 2019 – EU-parlamentet röstar om EU-kommissionens förslag.

Våren 2019 – förhandlingar mellan EU-parlamentet och ministerrådet pågår fram till EU-parlamentsvalet. Ambitionen är att så mycket som möjligt ska vara färdigförhandlat innan valet. Två toppmöten som hålls i mars och maj kommer att vara viktiga hållpunkter.

23-26 maj – val till EU-parlamentet i alla medlemsstater.

CONCORD Sveriges policysamordnare Madeleine Winqvist bevakar processen kring EU:s långtidsbudget och representerar Sverige i CONCORD Europas arbetsgrupp. 

I den tillfälliga svenska gruppen för EU:s långtidsbudget sitter representanter för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Kvinna till Kvinna, LSU, RFSU och Rädda Barnen.