Industri i förändring - del 2: "Att köra fast betyder att man kan ta en annan väg"

Att köra fast betyder att man kan ta en annan väg.

För någon vecka sedan reste jag mellan Stockholm och Göteborg och hade tid att förkovra mig i bilagan DI Healthcare, som gavs ut i samband med ett event om vårdsektorns möjligheter och utmaningar. Det är förstås ett väldigt spännande ämne då den offentliga sektorn står inför en enorm förändring de kommande åren, både när det gäller utmaningar och möjligheter.

Sverige brukar konsekvent rankas i världstoppen när det gäller digitalisering inom de flesta kategorier – som exempelvis bredbandstäckning, individers internetmognad och antalet uppkopplade enheter per capita. Men det finns undantag, och dessa gäller i hög grad det offentliga Sverige – som skapat kanske världens bästa infrastruktur för internet men inte riktigt lyckats dra full nytta av den.

Inom offentlig förvaltning behöver vi inte gå långt för att hämta inspiration kring digitaliseringen. I våra grannländer Norge och Danmark har processen redan kommit långt medan Sverige tycks ha fastnat i startgroparna – här går processen långsammare än i de flesta andra EU-länder. Det är en utveckling vi inte är riktigt vana vid och den frustration över sakernas tillstånd som ibland avspeglas i samhällsdebatten är ett symptom på det.

SKL identifierade i en omfattande rapport 2013 som tagits fram i samarbete med analysfirman Governo några av de främsta utmaningarna med den fortsatta digitaliseringsprocessen.

Framför allt lyfter man fram att den mer genomgripande utvecklingen stannat av på grund av att initiativ sjösatts av enskilda myndigheter, landsting och kommuner, utan en gemensam kravspecifikation och i många fall utan krav på att lösningarna ska kunna fungera tillsammans. I en omvärld där effektiv samverkan och digital kontakt blir allt viktigare både inom affärsverksamhet, i våra privatliv och i samhällsstrukturen, är detta förstås svårbegripligt och har resulterat i att många skattekronor lagts på vad som idag betraktas som mer eller mindre misslyckade och obsoleta investeringar.

Men vad som är gjort är gjort och kan inte ångras. Och blickar vi framåt kan man också se en positiv aspekt av den avstannade utvecklingen: att det resulterat i en ökad medvetenhet kring behovet av öppna data och öppna standarder, vilket gör det lättare att få alla parter med på tåget och snabbt vända utvecklingen.

Det är extra intressant då vi befinner oss vid en tidpunkt när genomgripande teknologiska förändringar håller på att ”mogna” och gå från framtidsvision till vardag. Här talar vi exempelvis om Big Data-analys och kanske framför allt det uppkopplade, ”programmerbara” samhället i form av Internet Of Things. Den snabba innovationstakten ökar det potentiella värdet av investeringen så till den grad att det blir motiverat att nyinvestera och göra rätt från början.

Resultatet i form av nya tjänster, former av samhällsservice och vårdmetoder bidrar både till en mer kostnadseffektiv vård- och omsorgssektor och en bättre patientupplevelse. Ta som ett exempel en person som bor i glesbygdsmiljö långt ifrån närmaste vårdcentral eller större sjukhus; med ett sjukdomstillstånd som kräver regelbundna hälsokontroller. Till exempel hjärtproblem. I stället för att tvingas till många av tidsödande och fysiskt påfrestande resor – eller till och med att tvingas flytta från hemmiljön – kan modern teknik möjliggöra kontinuerlig övervakning av hälsotillståndet med löpa, och konsultationer av läkare och experter över exempelvis videosamtal som har samma vårdkvalitet som ett fysiskt möte. En specialist baserad i Malmö eller Uppsala kan utan svårighet få tillgång till och agera utifrån realtidsdata för en patient i Jukkasjärvi eller Göteborgs ytterskärgård. Ett exempel på den typen av projekt där vi på Dassault Systèmes försöker bidra till utvecklingen är Living Heart, med ambitionen att skapa nya sätt att bedriva hjärtvård.

Det här är inte en utveckling som är fri från trösklar och utmaningar, inom säkerhet och integritet, tillgänglighet och tillförlitlighet. Men de samhälleliga vinsterna är en indikator på att det också är en sektor som har förutsättningar att leda utvecklingen mot den nya digitala tidsåldern. Hälsovården står, som sagt inför den kanske största förändringen av alla offentliga sektorer under de närmaste 20 åren. Det är en väldigt sund utveckling.

Jonas Fredriksson

Jonas Fredriksson är ansvarig för DELMIA, Dassault Systèmes varumärke med fokus på Produktion och Digital Manufacturing. Han har över 14 års erfarenhet av att arbeta med produkt- och produktionsutvecklingsprocesser i samarbete med ledande nordiska företag. Dassault Systèmes lösningar inom Digital Manufacturing hjälper kunder att reducera tiden till marknad, minska utvecklingskostnader samt att öka kvalitet och produktivitet i tillverkningsprocessen.

Fler blogginlägg från Jonas och Dassault Systèmes övriga svenska team kan hittas på Innovationsbloggen.