Medborgardialog på nätet både enkelt och svårt

Imcode redovisade att av 100 medborgarförslag, varav 80-85 % bedömdes som konstruktiva, hade endast 3-4 förslag gått igenom. Imcode menade att förväntningarna från medborgare som lämnar förslag måste kanaliseras. De menar också att intresset för detta ökar kraftigt hos kommunerna. SKL (Sveriges kommuner och landsting) som fått ansvaret att informera om detta upplever att det finns ett brett stöd för medborgardialog från alla politiska partier, dock har ingen särskild budget getts eller avsatts för att SKL ska kunna informera om eller införa medborgardialog.

Vad krävs då för att medborgare ska kunna vara delaktiga? Imcode redovisade följande delaktighetstrappa. Den visar att medborgare måste:

1. Veta något om hur man gör, d v s, måste få information
2. Få konsultation i vad de kan välja mellan.
3. Ges möjlighet att möta andra där de har rätt att föra ut sin ståndpunkt i en aktiv dialog, där de har inflytande i utvecklingsprocessen från början till slut.
4. Kunna vara med i det direkta medbeslutandet.

Detta ligger just nu på en hög nivå som få har tillgång till.

Information är nämligen något helt annat än dialog. Steg ett är att politikerna själva är klara över vad det är vi ska föra dialog om och vad vi vill ha ut av medborgardialogerna. Att bara prata med medborgarna fungerar inte, utan i en dialog finns en utveckling, där förändras alla i samtalet. Bra metoder för detta föreslogs som Open labs. I den fullsatta lokalen av huvudsakligen kommunpolitiker och tjänstemän var det bara jag som verkade känna till metoden.

En undersökning Imcode gjort visade att återkoppling till medborgare var det största problemet. Av 85 avslutade e-förslag hade bara drygt 10 % fått någon återkoppling. Anledningen var varken av teknisk eller ekonomisk art utan det handlar snarare om ett förhållningssätt där politiker sitter i ”ett titta ner perspektiv”. Politiker måste helt enkelt gå ner på medborgarnas nivå och se på medborgare som en politisk kapacitet istället för som på kunder/klienter/brukare som tar emot tjänster. Det här kräver öppen redovisning om vad som händer, ett tydligt politiskt åtagande och att politiker släpper lite grann på sin egen makt.

Vidare visades att t ex. Malmö 2008 infört e-petition där medborgare tilläts lägga förslag, tanken var att politiker skulle snappa upp dessa. Det var bara det att få politiker var inne och tittade på vilka förslag som fanns. 2010 ändrades det till att när 100 personer skriver under för e-petitionen skulle den automatiskt gå till rätt nämnd. Tyvärr gick inte politikerna in och tittade där heller. Tjänstemän i publiken menade att det avstannar så fort medborgarförslagen kommer fram till beslutande politiker och upplever att politikerna inte vill släppa ifrån sig makten. Om vi jämför med Estland så lägger de ut förslagen för diskussion till medborgarna innan beslut. På Värmdö där jag själv bor finns e-petition och bägge förslag jag lagt (att anlägga aktiva mötesplatser över generationsgränser samt utveckla biblioteken till demokraticenters), har snappats upp och lagts upp på kommunens hemsida. Problemet är bara att få går in på kommunens hemsida, medborgarförslagen är svåra att hitta, marknadsförs inte och lokalpressen skriver inte om de.

Efter att ha placerat oss ett par minuter i små grupper gav vi deltagare följande förslag:

• Formulera syftet för medborgardialog
• Göra processen transparent
• Uveckla former att kommunicera
• Tillsätta en person som är tillgänglig värd som INTE är politiker
• Lära ut hur man driver processer, förslag, etc. (demokraticenters)
• Involvera fler i processerna
• Ändra politiska processen i grunden där politiker måste lära sig att lyssna – föra dialog.
• Utveckla processer som tar hand om det här och tydligt berätta hur
• Mod hos politiker och tjänstemän
• Alla kunna demokratiska verktyg när man går ut skolan och är röstberättigad
• Måste sluta känna oss så hotade
• Måste nå ut till alla – även till det glömda Sverige

Slutligen tog vi upp att EU parlamentet är duktiga på att lägga ut hela processerna men att det behövs göras mer lättförståeligt – tolkas till ett mer begripligt språk.

Lotte Johansson
Almedalsveckan 2014
Riksdagskandidat Direktdemokraterna