TASER mot Suicide by Cop?

Suicide by cop (”självmord med hjälp av polis”) är en form av självmord där en person utsätter polisen för sådant hot att de tvingas agera med dödligt våld. I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade mot sådana händelser, men de senaste åren finns det ett antal incidenter som möjligen uppfyller kriterierna för försök till alternativt fullbordat suicide by cop.

Suicide by cop är ett fenomen som först uppmärksammades i Storbritannien och i USA på 1980-talet. Det som skiljer denna form av ”självmord” från andra former är att den eller de poliser som ingriper inte agerar frivilligt. Polisen som möts av en självmordsbenägen och hotfull person kan även indirekt utsätta sig eller andra för dödlig fara genom att inte agera eller genom att inte agera kraftfullt nog. Paradoxalt nog kan det även innebära att polisen genom att agera med tjänstevapnet utsätter tredje person för fara, om någon råkar befinna sig bakom den hotfulla personen.  I samband med ingripandet i Färgelanda nyligen, där en gärningsman besköts av Polisen, fann man senare att pistolkulor träffat ett hus, penetrerat ytterväggen och landat i ett TV-rum. Ett ingripande där poliser utsätts för hot om våld och där de tvingas agera med sina tjänstevapen är en oerhört komplex situation med mycket svåra bedömningar som ibland måste göras på bråkdelar av en sekund.

För en vecka sedan attackerade en knivbeväpnad man en polispatrull i Arboga. Poliserna tvingades värja sig genom att skjuta mannen i benen. Trots detta fortsatte mannen sitt angrepp medan han, enligt ögonvittnen, skrek åt poliserna att skjuta honom. Det var först efter att mannen också blivit sprejad med pepparsprej (OC) som han kunde avväpnas och tas i förvar. Denna händelse illustrerar problematiken med dessa incidenter då gärningsmannen medvetet fortsätter att provocera fram ett önskat agerande från poliserna. Det är först när personen inte längre kan agera (på grund av smärta eller nedsatt fysisk förmåga) som situationen är under polisens kontroll. Incidenten i Uppsala på tisdagsmorgonen, där ännu en knivbeväpnad våldsman konfronterade polisen, visar också tecken på suicide by cop.

Det finns även exempel då suicidala personer gått så långt att de skadat och dödat andra för att framtvinga den önskade reaktionen från polisen, ett dödande skott. Händelsen i Varberg sommaren 2013 kan vara ett sådant exempel.

I Sverige styrs polisens agerande av bland annat Polislag (1984:387), Polisförordning (1998:1558), Brottsbalk (1962:700), samt Rikspolisstyrelsens författningssamling. Om en polis utsätts för hot om fysiskt våld (mot sig själv eller mot tredje part) så är denne bemyndigad att använda våld för att oskadliggöra hotet. Polisens våld skall dock i möjligaste mån vara proportionellt till hotet. Polisen kan dock inte välja att inte ingripa. Polisen har ett antal verktyg, tekniker, och taktiker med vilka de kan bemöta hot om våld.

De verktyg polisen idag har tillgång till utöver att fysiskt ingripa med händerna är OC, expanderande batong, och tjänstevapen. Att ingripa mot en knivbeväpnad person med händerna är förenat med mycket stor skaderisk. Även om polisen idag utrustas med skyddsvästar, och många även bär knivskyddshandskar, så är risken fortfarande mycket stor för allvarliga skador. 

Att försöka stoppa en knivbeväpnad person med batong betyder att polisen måste komma tillräckligt nära personen för att kunna nå denne med batongen. Det betyder också att personen kan nå polisen med sin kniv, varför risken för skador ökar jämfört med om personen kan oskadliggöras på avstånd. Det är också viktigt att notera att polisen utbildas på att använda sin batong på ett sådant sätt att de minimerar risken för allvarliga skador på den som träffas av batongslagen. Det betyder att verkan inte alltid blir den önskade, vilket bland annat illustrerades av den mycket omdebatterade videon av en hundförare som ingrep med batong mot en berusad och hotfull person i Stockholm sommaren 2013.

Pepparsprej har olika kraftig verkan på olika personer och det inte säkert att en person som är drogad eller har en psykos påverkas alls av OC. Även på de som faktiskt påverkas är reaktionen sällan omedelbar. Filmen nedan, från den Kanadensiska ridande polisen, illustrerar effekten av OC på en motiverad angripare jämfört med effekten av TASER M26:

Det sista verktyget polisen har till förfogande är tjänstevapnet. Men även detta har sina begränsningar och nackdelar. För att kunna verka med tjänstevapnet måste polisen hinna uppfatta hotet, identifiera det som ett hot, dra tjänstevapnet från hölstret, sikta, trycka av och träffa. Målsättningen är att allt detta ska ske innan gärningsmannen hinner fram och skadar polisen eller tredje person!

Till skillnad från vad vi ofta ser på film så är det inte lätt att träffa med pistol, framför allt inte att med hög puls snabbt träffa ett rörligt mål. En träff från en pistolkula är inte heller omedelbart oskadliggörande om den inte träffar det centrala nervsystemet, då den endera är dödande eller invalidiserande. Händelserna i Arboga och Uppsala illustrerar hur en gärningsman kan träffas flera gånger innan angreppen kan stoppas. En träff från en pistolkula kan också vara dödande trots att skytten försökt träffa där kulan gör minst skada. Att rädda en person som träffats av en pistolkula i låret och kroppspulsådern slitits av är mycket svårt. Ett ingripande med tjänstevapen är därför alltid att anse som brukande av dödligt våld oavsett var personen träffas eller vilken verkan träffen har.

Skulle TASER minska risken för dödligt våld när Polisen konfronteras med Suicide by Cop?

Vi har som policy att inte kommentera svensk polis agerande, utan endast diskutera hur en elpistol skulle kunna användas vid ingripanden generellt. Om polisen får förvarning om en hotfull knivbeväpnad person, och situationen inte hunnit eskalera till en nödvärnssituation, så kan en TASER användas för att neutralisera situationen i ett tidigt skede.

Vi har i ett tidigare stycke påtalat risken för oskyldiga som vid ingripande med tjänstevapen råkar befinna sig bakom gärningsmannen, inom riskområdet för kulornas verkan. Riskavståndet för en 9 mm kula från ett tjänstevapen kan vara upp till 1800 meter beroende på de aktuella förutsättningarna. Om polismannen missar målet med en TASER så är risken för tredje person minimal eftersom räckvidden är begränsad till 10 meter.

TASER klassas som ett mindre dödligt vapen och skulle kunna användas som ett komplement till svenska polisens befintliga verktygslåda. Rätt använt är TASER ett väl fungerande redskap som kan minimera risken för nödvärnsskjutningar med dödlig utgång.

Vi menar bestämt; Med TASER – mindre risk för alla.