Demoskops väljarbarometer för april

Efter en tid med mycket små rörelser i opinionen ökar nu dramatiken något på nytt. Skillnaden mellan de två huvudkonstellationerna är i princip utraderad. S tappar och SD ökar till sin hittills högsta nivå.

Stödet för de rödgröna är nu 41,3 procent (-2,0 procentenheter) medan Allianspartierna stöds av 40,5 procent (+1,7). Skillnaden mellan blocken är således 0,8 procentenheter, alltså helt inom felmarginalen. Notabelt är också att de två regeringspartierna nu stöds av 35,2 procent av väljarna, d v s ungefär en av tre väljare, en tangering av den rekordlåga nivån i december.

S (28,3%, -3,0 procentenheter) tappar i förhållandet till marsmätningen, medan MP (6,9%, +0,7) och V (6,1%, +0,3) går framåt marginellt. På Allianssidan ökar samtliga partier något, utom C som ligger kvar på samma nivå. M stöds av en av fyra väljare (25,0%, +0,9), FP (5,3%, +0,8) återtar viss mark efter mycket lågt väljarstöd i inledningen av året, KD (3,8%, +0,1) är alltjämt under spärren, medan C (6,5%) bibehåller positionen som näst största Alliansparti.

Mest uppseendeväckande är emellertid att SD (15,7%, +1,5) på nytt når rekordnivåer. Man stöds nu i det närmaste av en av sex väljare.

Även om förändringarna i stödet per parti i förhållande till valet är måttliga, så är väljarlojaliteten låg. SD fortsätter att ta väljare från både M och S, men man vinner mark även bland övriga Allianspartiers väljare. S tappar även till M. Stora rörelser mellan de två största partierna var vanligare innan SD kom att bli ett alternativ för missnöjda M- respektive S-anhängare, men nu finns på nytt tendenser till ökad rörlighet mellan S och M.

När vi löpande ställer frågor om vilka samhällsfrågor man nyligen har diskuterat och vad som är den viktigaste politiska frågan, så tar flyktingfrågor och invandring alltmer mark. Dessa frågor har nu även kompletterats av diskussioner om tiggeri. Det finns ett långtgående missnöje bland allmänheten i dessa frågor, vilket utgör fundamentet för SD:s fortsatta tillväxt. Varken Allianspartierna eller regeringspartierna uppfattas hantera frågorna tillräckligt väl.

Den väl etablerade, och möjligen populära, bilden av SD som ett parti för unga, lågutbildade män på landsbygden stämmer numera dåligt med verkligheten. Visst är man alltjämt överrepresenterade i den gruppen, men stödet bland äldre är numera totalt sett större än bland yngre, man når över 10 procent i storstad och har nästan 10 procent av kvinnorna bakom sig. Missnöjet i SD:s kärnfrågor är alltjämt klart större än det stöd partiet får. Om dessa frågor uppfattas växa i betydelse och de övriga partierna inte agerar så innebär det sannolikt att taket för partiet ännu inte är nått.

De politiska utspelen har under perioden varit relativt få, och rörelserna återspeglar sannolikt mer det allmänna sentiment bland väljarna. Regeringens avisering om höjd bensinskatt och reducerade ROT-avdrag är emellertid plånboksfrågor som sannolikt inte stärker stödet för S.

Om undersökningen:

• Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten
• Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna: Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
• Undersökningsperiod: 31 mars – 8 april 2015.
• Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
• Antal genomförda intervjuer: 1 253.
• Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.
• Beställare: Expressen.
• Mätinstitut: Demoskop.
• Statistisk säkerhet: Inga statistiskt säkerställda förändringar i förhållande till förra månaden.