Demoskops väljarbarometer för november

I Expressens/Demoskops väljarbarometer för november syns generellt små förändringar, men det finns ändå ett mått av dramatik i både nivåer och partiernas väljarprofiler.

Regeringspartierna fortsätter att tappa mark och stöds nu tillsammans av en tredjedel (35,3%) av väljarna. Såväl S (28,3%, -2,0 procentenheter) som MP (7,0%, -1,1) backar. Däremot går V (7,1%, +1,1) framåt något. De rödgröna har nu tillsammans stöd av 42,3% att jämföra med Alliansens 40,3%. Det skiljer alltså endast två procentenheter mellan de två konstellationerna.

På Allianssidan ökar M (25,1%) med en procentenhet. Förändringarna är små för de övriga Allianspartierna, FP får stöd av 4,8% (-0,7), KD av 4,2% (+0,3) och C av (6,2% (+0,4). Den mer långtgående tendensen fortsätter, d v s C stärker sin position som näst största Alliansparti, medan FP tappar mark och får nu sitt lägsta stöd sedan maj 2007.

SD (13,8%, +0,5) får å sin sida det största stödet någonsin i Demoskops mätningar.

Att regeringens riktning blir oklar är inte överraskande då de två regeringspartierna vilar på helt olika fundament av väljare, vilket kan kräva beslut som till del är oförenliga. I nuläget är S-sympatisörerna kraftigt överrepresenterade bland äldre, lågutbildade och boende på landsbygd, medan MPs väljarprofil snarare är yngre, högutbildade, boende i storstad. Skillnaderna i partiernas väljarprofil har ökat snarare än minskat.

Sedan valet är det S som tydligt tappar till SD, medan motsvarande flöde från M inte längre är tydligt. Här finns snarare tendens till rörelse i motsatt riktning.

Att isolera  SD och inte tydligare beröra vare sig integrationsfrågor eller invandring har inte varit en framgångsrik taktik. De etablerade partierna tävlar i att ta avstånd från SD till priset av allt större politiska låsningar och att stora väljargrupper inte känner igen sig i beskrivningen av verkligheten. Det finns just nu inget som talar för att SD med dagens rekordnivå ännu har nått sin potential.

På Allianssidan framstår nu FP som det nya krispartiet. Då man tappat skolfrågan är det inte längre tydligt på vilka grunder partiet ska bygga sitt stöd. M fortsätter att öka, men bilden av partiet handlar fortfarande om Reinfeldt och Borg, och det ökande stödet är sannolikt mest ett sent erkännande av deras arbete. Vad som händer när den nya partiledaren är på plats är en helt öppen fråga, inte minst då C nu för alltfler har blivit ett alternativ.

Om undersökningen

• Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten
• Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
• Undersökningsperiod: 28 oktober – 5 november 2014.
• Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
• Antal genomförda intervjuer: 1 250.
• Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.
• Beställare: Expressen.
• Mätinstitut: Demoskop.
• Statistisk säkerhet: Inga signifikanta skillnader i förhållande till oktobermätningen