Diabetes i skolan - Ett lotteri för våra barn?

– Tyvärr möter många föräldrar till barn med diabetes stora problem med att få den hjälp som krävs för att barnet ska få en lugn och trygg skolgång, säger Fredrik Löndahl, ordförande för Svenska Diabetesförbundet.

Till exempel underdoserar föräldrarna insulin, för att inte barnet ska drabbas av lågt blodsocker i skolan.

Nu satsar förbundet på att öka kunskapen om sjukdomen genom en landsomfattande föreläsningsturné för vård- och skolpersonal, föräldrar och politiker.

­– Vi hör ofta föräldrar berätta om oförstående rektorer eller kommuner där man inte tillsätter resurser för att ge den trygghet som barnet med diabetes behöver, säger Fredrik Löndahl.

För att sprida information om vad barn med diabetes behöver för stöd i skolan inleder nu förbundet en föreläsningsserie på sex orter i Sverige, med besök i Umeå, Örebro, Eslöv, Karlstad, Uppsala och Göteborg.

Tillsynsansvaret för barnet ligger på kommunen den tid då barnet vistas i förskola eller skola. Exakt hur mycket hjälp barn och unga med diabetes behöver för att klara sin egenvård i skolan varierar. Vissa klarar tidigt av att ta ansvar för skötseln av sjukdomen medan andra utvecklar detta ansvarstagande långt senare.

– Utifrån barnets behov är det viktigt att det finns vuxna personer som kan hjälpa och ge stöd till barnen under tiden i skolan, säger Fredrik Löndahl.

Föreläsningsserien sker på initiativ av Malin Nyman, förälder till ett barn med diabetes.

– Min förhoppning är att öka kunskapsnivån och förståelsen för föräldrar, vårdpersonal och alla de som arbetar med våra barn ute på skolor ge dem bättre verktyg att öka säkerheten ute på skolorna. Det handlar om att betona hur viktiga de är. Det handlar absolut inte om att dela ut pekpinnar, utan om att tillsammans få igång ett förbättringsarbete, säger Malin Nyman.

Nationella Diabetes teamet utförde en nationell undersökning "Diabetes i skolan” 2008 (DIS). Den visade bland annat att föräldrar är oroliga när deras barn är i skolan och att de ofta underdoserar insulin. Nu kommer en del av resultaten från en helt ny jämförande studie att presenteras av framstående diabetesforskare.

– Vår förhoppning är att den nya undersökningen ska visa att situationen har förbättrats för barnen med diabetes typ 1, säger Fredrik Löndahl.

Läs mer och anmäl dig på: diabetes.se/dis

Fakta

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som kräver dagliga insulininjektioner, blodsockerkontroller och kontroll över kost samt levnadsvanor. Behandlingen är livslång och måste fungera i skolan. En förutsättning är att barnet får rätt stöd från lärare och skolpersonal.

Mellan 7000 och 8 000 barn har typ 1-diabetes i Sverige. Varje år drabbas över 800 barn upp till 18 år av sjukdomen, som ställer stora krav på den som är sjuk och dess omgivning.

Källa: Nationella Diabetesregistret - Swediabkids

Detta kan ett barn med diabetes behöva hjälp med under skoldagen:

• Att ta blodsockertester och ta ställning till vad som ska göras utifrån det aktuella värdet
• Beräkna insulindos och injicera själv eller med hjälp av en vuxen
• Extra insulin eller extra mat

För mer information: Carina Wide, 08-564 821 09, carina.wide@diabetes.se