Lång uppföljning av tyska typ 1 diabetiker

Under mer än två decennier har en lång uppföljning av tyska typ 1 diabetiker visat att de enda diabeteskomplikationerna som förknippas med högre risk för en för tidig död är hjärt- kärlsjukdomar och allvarlig njursjukdom. Andra följdsjukdomar som till exempel ögon- och nervskador, var vanliga men inte alls lika farliga.

För hundra år sedan var diagnosen typ 1 diabetes detsamma som en dödsdom, men tack vare insulinet 1921 var sjukdomen inte längre dödlig utan behandlingsbar. Med insulinet har den genomsnittliga livslängden successivt förlängts, fast enligt en tysk undersökning, är dödligheten bland vuxna som insjuknar i typ 1 diabetes fortfarande högre än bland icke-diabetiker. Deltagarna i den nu aktuella kartläggningen (Jena's St. Vincent Trial) har i medeltal följts i 23 år, fram till 2016 eller fram till att de avlidit. Det främsta syftet var att göra en jämförelse mellan de som avlidit och vad som kännetecknar överlevarna.
Undersökningen har följts av endast 103 personer där styrkan ligger i den långa uppföljningstiden.

När ställdes diagnosen?
De mest avgörande skillnaderna är hur lång tid man har haft sjukdomen och vilken standard det var på diabetesvården när diabetesdiagnosen ställdes.
I medeltal hade deltagarna haft diabetes i drygt 36 år och kartläggningen visar att efter 20 år med sjukdomen levde fortfarande 95,5 procent av männen och 97,3 procent av kvinnorna. Efter 40 år var överlevnaden 68,1 respektive 67,1 procent. Efter 60 år var fortfarande 36,6 procent av männen och 26,9 procent av kvinnorna kvar i livet.
Under uppföljningstiden avled drygt en tredjedel av deltagarna.

Vanligaste dödsorsaken hjärt- och kärlsjukdomar
Forskarna har även tittat på de diabetiska följdsjukdomarna och dess konsekvenser. Vanligaste dödsorsaken var hjärt- och kärlsjukdomar, de låg bakom nästan varannan död.
Överlevarna hade, jämfört med de avlidna, under det sista året bättre blodsockerkontroll.
Diabetiska njurskador, beroende på hur allvarliga de var, visade också ett starkt samband med dödsfall. 57,7 procent av överlevarna hade njurskador, 87,0 procent av de avlidna. Den som drabbades av njurskador löpte nästan fyra gånger högre risk att dö jämfört med de som inte hade diabetisk njursjukdom, enligt kartläggningen.

Från 3,5 till 68,5 år
Forskarna poängterar att man utifrån deras resultat inte kan dra några slutsatser om enskilda typ 1 diabetiker. I kartläggningen hade deltagarna i medeltal haft diabetes i 35 år, från 3,5 år till 68,5 år.
En viktig faktor för överlevnad är när i tiden som diagnosen ställdes, eftersom blodsockerkontroll såväl som behandling av komplikationer fortlöpande blir allt mer effektiva.
Många forskare menar att de barn som i vår del av världen insjuknar i typ 1 diabetes i dag har goda förutsättningar att leva lika länge som befolkningen i allmänhet.

Källa: Diabetesportalen

________________________________________________________________________________________

Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Sverige är en stiftelse som grundades 2006 i Sverige. Stiftelsens syfte är att samla in pengar till diabetesforskningen och sprida kunskapen om diabetes till allmänheten. Sedan starten har Diabetes Wellness Sverige skänkt ca 80 miljoner kronor till diabetesforskningen. Insamlingsstiftelsen ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder som tillsammans stöttat forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes och har ett 90-konto sedan 2007, 900116-5. www.diabeteswellness.se