Paradise Papers: Skattesmitare undergräver möjligheten att utrota fattigdomen

Ännu en skatteflyktsskandal i global skala briserar. Läckan visar tydligt hur skatteparadis har blivit del av ett ekonomiskt system som möjliggör för en rik elit och storföretag att till varje pris undvika att betala skatt. Det påverkar oss alla, men drabbar de som lever i fattigdom hårdast. Sveriges regering och EU måste agera för att stoppa den globala skatteflykten.

Paradise Papers blottar ett strukturellt problem där bristande insyn i den finansiella sektorn leder till skatteflykt både inom och utanför lagens ramar. Gränsen är hårfin mellan lagligt och olagligt. Att det i många fall är lagligt att minimera sin skatt genom komplexa finansiella upplägg är ett problem i sig eftersom lagstiftarna inte hinner med.

Miljarder försvinner från utvecklingsländer
Den globala skatteflykten har exploderat de senaste åren. Enligt Tax Justice Network, där Diakonia är med, förlorar regeringar varje år 500 miljarder dollar i skatteintäkter när multinationella företag helt lagligt undviker att betala skatt. Därtill försvinner även stora summor på grund av individers skattefiffel genom skatteparadis.

Skatteparadisen, och det hemlighetsmakeri de erbjuder, används också för att tvätta och gömma undan pengar och göder därför kriminalitet och korruption i massiv skala. Enligt tankesmedjan Global Financial Integrity förlorar utvecklingsländer och växande ekonomier varje år runt 1000 miljarder dollar genom så kallad kapitalflykt, alltså olaglig skatteflykt, kriminalitet och korruption.

Girighetens nakna ansikte
Det här är miljarder som skulle kunna användas till att säkra alla människors rätt till fungerande hälsovård och utbildning. Det handlar om liv och död för människor som lever i länder utan sociala trygghetssystem och om människors rättigheter som hotas.

Skatteflykt i alla dess former är moraliskt förkastligt i en tid när klyftorna mellan rika och fattiga människor ökar, i en tid när välfärdsystemen är under press och människor runtom i världen lever i fattigdom. Uttalandet från Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling i Uppdrag granskning blottade girighetens nakna ansikte, han tillhör en global elit som inte anser att de bör bidra efter förmåga till vår globala välfärd.

Mer transparens behövs
Världens ledare har enats om de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, med löftet om att avskaffa extrem fattigdom och att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Ska de fina orden omsättas i praktiken behövs krafttag för at stoppa den globala skatteflykten. De åtgärder som Sverige och andra länder har enats om inom samarbetsorganisationen OECD och EU räcker inte. Diakonia uppmanar Sveriges regering och EU att bland annat arbeta för:

1) Offentliga register över företagens egentliga förmånstagare. I dag är det alldeles för lätt att sätta upp anonyma företag och gömma undan pengar i skatteparadis, här behövs ökad insyn.

2) Offentlig land  för  land-rapportering för multinationella före¬tag som skulle göra det möjligt för medborgare att få insyn i företagens vinster och skatter i varje verksamhetsland.

3) Att skapa ett mellanstatligt organ inom FN för att arbeta fram lösningar på den globala skatteflykten där utvecklingsländer kan delta på lika villkor.

För intervjuer och mer information, vänligen kontakta:

Penny Davies, senior policyrådgivare för utvecklingsfinansiering 

Tel: 0734 21 35 37, e-post: penny.davies@diakonia.se