Klimattoppmötet i Durban räddade klimatregimen men lyckades inte ta de steg som forskningen säger krävs för att undvika en klimatkatastrof.
- Det är bedrövligt att EU:s statchefer inte tycktes bry sig om klimatförhandlingarna. Varken stats-, utrikes- eller finansministern i Sverige visade något engagemang under den kritiska fasen i helgen utan twittrade om annat eller gick på Idolgalan. Det är en attityd vi inte kan kosta på oss. I framtiden måste alla ansträningar läggas på att fylla Durbanavtalet med innehåll, säger Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg.

Beslutet som Durban fattade på övertid innebär att en andra Kyotoperiod kan påbörjas, och alla de stora utsläppsländerna gick med på att inleda förhandlingar om ett gemensamt avtal. Dessutom togs beslut kring etableringen av den så kallade Gröna klimatfonden, som är ett viktigt instrument för de fattiga ländernas klimatarbete. Men resultatet av klimatförhandlingarna i Sydafrika är helt otillräckligt om man ser till graden av bindning för staterna och till utsläppsminskningar. Med de de låga målsättningarna kommer vi inte att klara att hålla temperaturökningarna under de 2 grader som är nödvändiga för att inte klimatkatastroferna ska öka i omfattning. 

Målet för när ett nytt avtal ska vara klart är dessutom skjutet allt för långt fram i framtiden - 2020 - vilket gör det svårt att säkerställa att världen når de mål om utsläppsminskningar forskningen säger är nödvändig. I praktiken blir det de fattiga människorna i de fattiga länderna som får betala.

Därför måste politikerna nu koncentrera sig på att se till att avtalet fylls med ett ambitiöst innehåll. Kyotoprotokollets mål ska vara färdigförhandlade till maj 2012. Gröna fonden måste fyllas på med pengar som är säkra och förutsägbara. Fonden måste också få ett regelverk och en administration som gör att Gröna fonden fungerar för de fattigaste människornas behov och utveckling.

EU hade en strategi i Durban som på många sätt var bättre än vid tidigare klimatförhandlngar och nu är utmaningen att hålla den linjen vid liv.

- Vi uppskattar den svenska miljöministern Lena Eks engagemang för Kyotoprotokollet och den gröna klimatfonden, och att EU ställde sig på de fattiga ländernas sida. Men nu måste Sverige kraftsamla för att visa att man menar allvar genom att fylla Durbanavtalet med innehåll, säger Ankin Ljungman, Diakonias policyrådgivare i klimatfrågor som var på plats i Durban

Det finns tre saker Sverige måste göra för att kunna betraktas som en stat med ambitionen att vara ledande i klimatarbetet.

• Lev upp till tidigare löften om utsläppsminskningar i Sverige utan att exportera dem till fattiga länder.
• Låt klimatfrågan vara i första rummet i samtliga relationer med parterna, inklusive USA, Kina, Indien och Japan. Slå också aktivt vakt om EU:s nyligen ingångna allians med de minst utvecklade länderna och alliansen av små ö-stater som är mest utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter. Visa trovärdighet i denna allians.  
• Se till att Gröna klimatfonden får innehåll och pengar. Borg och Reinfeldt måste sluta bromsa för nu krävs innovativa finansieringsformer som inte bara innebär vaga förhoppningar om att marknadsmekanismerna i klimatavtalen ska stå för finansieringen. Det måste vara pengar som är förutsägbara och vi vet genereras med absolut säkerhet. Sverige måste också leva upp till avtalens löfte om nya pengar och inte använda ordinarie bistånd.

Läs Ankin Ljungmans bloggar från klimattoppmötet i Durban.

Kontakta Diakonias policyrådgivare i klimatfrågor Ankin Ljungman på 0709-34 66 63
eller Diakonias pressekreterare Erika Bergman på 0734-42 14 84.