Socialtjänsten i Pajala kommun följer nu upp kontaktfamiljsinsatser och deltar i nationell uppföljning

Socialtjänsten i Pajala kommun följer nu upp kontaktfamiljsinsatser och deltar i nationell uppföljning.

Socialtjänsten i Pajala kommun kompletterar uppföljningsplattformen dioevidence™ (HVB och Familjehem) med målgruppen uppföljning av kontaktfamiljsinsatser (UBU-KF).

En kontaktfamilj kan nästan se ut hur som helst. Gammal eller ung, med egna barn eller utan, boende på landet eller i en lägenhet i stan, ensamstående eller samboende. En kontaktfamilj ska ha en stabil livssituation samt ha tid, tålamod och intresse av att ta emot ett barn.

Svaret på varför ett barn får kontaktfamilj skiljer sig från fall till fall. Två vanliga anledningar är att barnet bor hos en ensamstående förälder med glest socialt nätverk eller att barnet anses må bra av att få uppleva hur ett annat hem fungerar. Det kan vara så att barnet tar så mycket av förälderns uppmärksamhet att det inte finns mycket tid över för syskon eller att barnet har en bekymmersam hemsituation där föräldrarna inte hela vägen förmår att ge barnet det stöd som barnet behöver. Att få kontaktfamilj är en frivillig insats. 

Uppföljningsmetoden UBU-KF består av 74 frågor för uppföljning av kontaktfamiljsinsatser. Frågorna besvaras av socialsekreterare, barnet/ungdomen och vårdnadshavaren efter avslutad insats eller som en årlig uppföljning. Frågorna ställs vid ett uppföljningssamtal med barnet/ungdomen och vårdnadshavaren, var för sig. 

Svaren lagras anonymt i en nationell databas åtkomlig av socialsekreterare i alla deltagande kommuner. Det är endast resultatet på aggregerad nivå som kan analyseras. Enskilda svar från en specifik uppföljning kan inte följas upp. 

UBU-KF gör det möjligt för socialsekreterare att kunna dela med sig av sin egen, barnet/ungdomens och vårdnadshavarens erfarenhet och uppfattning av en viss insats med en specifik bakgrund. Detta gör att man på nationell nivå kan ta tillvara på erfarenheter från tidigare insatser, och även kunna påverka kommande insatser med dessa erfarenheter. Detta arbetssätt lägger nu grunden till en lokal samt nationell erfarenhets- och kunskapsbank om de kontaktfamiljsinsatser som ges till barn och ungdomar i Pajala och i Sverige. 

Syftet med uppföljningen med UBU-KF är att säkerställa barns/ungdomars rätt att;

- bli lyssnad till,
- få stöd i sin kunskapsutveckling,
- få god hälsa,
- känna trygghet i sin kontaktfamilj
- ha stöd i sin relation med föräldrar och syskon,
- veta varför de har en kontaktfamiljsinsats,
- mötas med vänlighet och respekt,
- påverka beslut som rör deras kontaktfamiljsinsats.

De samlade resultaten ur UBU-KF ger Pajala kommun;

- översikt över alla kontaktfamiljsinsatser,
- samlad kunskap om barns/ungdomars, vårdnadshavares samt socialsekreterares värderingar av   alla kontaktfamiljsinsatser,
- underlag för att värdera de egna kontaktfamiljsinsatserna jämfört andra kommuners,
- stöd vid arbetet med rekrytering av kontaktfamiljer,
- stöd vid kvalitetsuppföljning av de utförda kontaktfamiljsinsatserna,
- förutsättningar för att ta fram mål för verksamheterna som kan följas upp utifrån brukarnytta,
- möjlighet till att ekonomiska resurser utnyttjas bättre,
- en gemensam nationell kunskapskälla,
- resultatindikatorer som stöd för utveckling av verksamhetens processer och strukturer.

Vad är dioevidence™?

dioevidence™ är en modulär uppbyggd uppföljningsplattform för kommuner som kan hantera valfritt område.

Lokal och nationell systematisk uppföljning inom sociala områden

Diosentic Systems är ledande på lokal och nationell systematisk uppföljning i realtid inom sociala områden, såsom vuxna, barn och unga, personer med funktionsnedsättning och anhöriga. Uppföljningsplattformen dioevidence™ används av kommuner för insamling, lagring och analys av utfall för att öka kvaliteten i verksamheten vilket betyder att brukarna kan ges bättre anpassade insatser och en god vård. Diosentic började sin verksamhet 1994.

Alla verksamheter kan följas upp med dioevidence™ 

Individ- och familjeomsorg, funktionshinder, anhörigas livssituation, skola och förskola, äldreboenden, hemtjänst, arbetsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, integration, hälsa och sjukvård, kriminalvård, m.fl. 

Nationella Utvecklingsråd inom Sociala Områden (NUSO)

Uppgiften för utvecklingsråden är att säkerställa utveckling, kvalitetssäkring och långsiktig förvaltning av uppföljningsmetoderna för de olika målgrupper av klienter/brukare som följs upp. Metoderna är framtagna av professionen för professionen i en omfattande process mellan socialarbetare, chefer och forskare. Utvecklingsrådens medlemmar utgörs av representanter för regionala FoU enheter/högskolor och praktiker (chefer/socialarbetare) från deltagande kommuner och län. Mer info om NUSO.