Nationalkänslan är stark i Danmark och Sverige

Siffrorna kommer från en omfattande opinionsundersökning som Dispatch International  låtit göra via Sentio Research. Den genomfördes under veckorna 9 och 10 och omfattar 1 033 slumpvist utvalda danskar och 1 046 svenskar.

I undersökningen ingick flera andra frågor, bland annat om synen på EU och invandring, något Dispatch kommer att belysa under de kommande dagarna.

Opinionsundersökningen har delvis möjliggjorts genom donationer från våra läsare.

På frågan: ”I vilken grad håller du med om följande påstående: Danmark/Sverige tillhör det danska/svenska folket?” svarar 54 procent av danskarna att de instämmer helt, medan 23 procent instämmer delvis. Instämmer inte och instämmer inte alls svarar bara 7 procent av danskarna. Resten, 15 procent, vet inte eller vill inte svara.

Motsvarande siffror för Sverige är 42 procent instämmer och 25 procent instämmer delvis. Totalt 10 procent säger sig inte instämma eller inte instämma alls. Resten, 23 procent, vet inte eller vill inte svara.

Undersökningen visar markanta skillnader mellan könen, på så sätt att männen i båda länderna är betydligt mer nationellt sinnade än kvinnorna. I Danmark instämmer 60 procent av männen i att Danmark tillhör det danska folket och 20 procent instämmer delvis. Motsvarande tal för danska kvinnor är att 49 procent instämmer och 27 procent instämmer delvis.

8 procent av de danska kvinnorna instämmer inte/inte alls i att Danmark tillhör danskarna, mot 6 procent bland männen.

Även bland de svenska männen är det en liten, men ändå klar, majoritet som menar att Sverige tillhör det svenska folket – 52 procent instämmer helt och 23 procent instämmer delvis. Så är det inte bland de svenska kvinnorna. Bara 33 procent instämmer och 26 procent instämmer delvis.

Instämmer inte/inte alls gör 9 procent av de svenska männen och 11 procent av de svenska kvinnorna.

De markanta nationella skillnaderna beror antagligen på att den globalistiska och mångkulturella agitationen varit mycket starkare i Sverige än i Danmark, inte minst på grund av att den svenska mainstream-pressen till 100 procent har stått bakom den. I Danmark har det hela tiden funnits stora medier och viktiga politiska krafter, som har intagit en nationell hållning.

Dessutom tyder siffrorna från Sentio på att kvinnor i båda länderna har varit betydligt mera mottagliga för olika regeringars globalistiska och EU-vänliga argument.

Dispatch har också låtit mäta den nationella inställningen hos de politiska partiernas väljare, på så vis att vi har jämfört svaren med vilket parti respondenterna tänker rösta på om det vore folketings- eller riksdagsval i morgon.

Det mest markanta resultatet är att de som inte/inte alls instämmer i att Danmark och Sverige tillhör det danska och svenska folket, utgör en minoritet hos samtliga danska och svenska partiers väljare.

I Sverige gäller det även dem som tänker rösta på de mest uttalade ”icke-nationella” partierna, nämligen 17 procent av Vänsterpartiets väljare (jämfört med att 30 procent instämmer i att Sverige tillhör svenskarna och 19 procent som delvis instämmer). Hos Miljöpartiet hittar man bara 9 procent som helt eller delvis är icke-nationella, mot 62 procent som helt eller delvis instämmer i tanken om att Sverige är svenskt.

Föga överraskande finner man de mest nationellt sinnade väljarna bland dem som tänker rösta på Sverigedemokraterna. Här svarar en rungande majoritet, nämligen 75 procent, att Sverige tillhör det svenska folket och 17 procent instämmer delvis – totalt 82 procent. Det förvånar nog heller ingen att Vänsterpartiets väljare är de minst nationella. Ändå instämmer 49 procent av dem helt eller delvis i påståendet om att Sverige är svenskarnas land. Detsamma gör 70 procent av Moderaternas, 53 procent av Folkpartiets, 77 procent av Centerpartiets och 69 procent av Socialdemokraternas väljare.

Samma mönster finner man i Danmark, där Dansk Folkeparti har de mest nationellt sinnade väljarna. 80 procent av dem instämmer i att Danmark tillhör danskarna och 13 procent instämmer delvis.

Ett av undersökningens mest intressanta danska resultat är att det också finns en majoritet nationellt sinnade bland de väljare som tänker rösta på de mest globalistiska, ”anti-rasistiska” och EU-vänliga partierna.

Det gäller således också dem som säger att de tänker rösta på Det Radikale Venstre, Danmarks utan jämförelse mest globalistiska parti. 47 procent instämmer i att Danmark tillhör det danska folket och 17 procent instämmer delvis. Bara 17 procent är oeniga/helt oeniga. Ett liknande resultat hittar man hos Socialistisk Folkepartis, Enhetslistans och Liberal Alliances väljare. Bland SF:arna stöder 57 procent påståendet om ett danskt Danmark (30 procent instämmer, 27 procent instämmer delvis), hos vänsterradikala Enhetslistan är det 67 procent (43 procent instämmer, 24 procent instämmer delvis) och hos Liberal Alliance är det 81 procent (57 procent instämmer, 24 procent instämmer delvis).

Också bland de gamla statsbärande partiernas väljare står nationalkänslan stark. Bland Venstres väljare ansluter sig 80 procent till den nationella åsikten (49 procent instämmer, 31 procent instämmer delvis). 46 procent av de socialdemokratiska väljarna instämmer och 30 procent instämmer delvis.

Näst efter Dansk Folkeparti har det Det Konservative Folkeparti den mest nationella väljarkåren. En absolut majoritet av partiets väljare, nämligen 67 procent, instämmer helt i påståendet att Danmark tillhör danskarna och 21 procent instämmer delvis.

Detta kan tyda på att De Konservative, som länge varit pressade i opinionsundersökningarna, med fördel kunde satsa mer på fosterlandskärleken.

Dispatch International har också låtit undersöka om det finns generationsskillnader i den nationella inställningen. Så är det helt klart i Danmark, men överraskande mindre i Sverige.

Jämför man danskarna i åldern 56-80 år med de unga i åldern 18-29, är det uppseendeväckande färre nationella bland de yngre än bland de äldre. Medan 63 procent av 56-80-åringarna håller med om att Danmark tillhör danskarna (22 procent instämmer delvis), så gäller det bara 43 procent av 18-29-åringarna (32 procent instämmer delvis). 5 procent av 56-80-åringarna instämmer inte/inte alls. Detsamma gäller för 7 procent av 18-29-åringarna.

I Sverige är det inte så stor skillnad mellan åldersgrupperna. I den äldre gruppen ansluter sig 44 procent till uppfattningen att Sverige tillhör svenskarna (28 procent instämmer delvis). Bland de unga är siffrorna 43 respektive 24 procent.

Det mest intressanta är emellertid att nationalkänslan i gruppen 30-39 är markant svagare än bland de unga. Bara 36 procent av dem instämmer i att Sverige är svenskt och bara 19 procent instämmer delvis. I gruppen 40-55 är motsvarande tal 42 procent respektive 26 procent.

Lägger man ihop siffrorna för instämmer/instämmer delvis i de olika åldersgrupperna, ser det ut som följer: 18-29-åringar: 67 procent, 30-39-åringar: 55 procent, 40-55-åringar: 68 procent och 56-80-åringar: 72 procent.

Med andra ord har den avtagande nationalkänslan, som generellt faller från äldre till yngre, stoppats hos de yngsta. Detta kan tyda på att de sju samarbetande svenska partiernas och pressens mångåriga kampanj för att ”avnationalisera” Sverige kan stöta på problem eftersom de unga kanske inte delar denna ambition.

Man minns statsminister Fredrik Reinfeldts berömda uttalande om att det enda ursvenska är barbariet, vilket måste innebära att allt som är bra i Sverige har kommit utifrån.

Om 18-29-åringarna delade denna uppfattning skulle 43 procent av dem knappat instämma i att Sverige är det svenska folkets land.

Generellt tyder opinionsundersökningen på att Danmark och Sverige rymmer en betydlig potential för nationellt sinnade partier, om de förmår sätta frågorna om nationell suveränitet och självbestämmande på dagordningen.

http://www.d-intl.com/2014/03/14/nationalkanslan-ar-stark-i-danmark-och-sverige/