Även dun från slaktade fåglar är djurplågeri

Det har skrivits mycket om den plågsamma plockningen av levande djur för dun. Men det är inte bara denna dunproduktion som är djurplågeri. Tvångsmatning, vattenbrist och fågelinfluensa hör ofta till fågelproduktionen.

Djurens Rätt rekommenderar att helt avstå från dun om man bryr sig om djurs välfärd. Förhållandena för ankor och gäss som inte plockas levande är långt ifrån goda. Dessa djur drabbas bland annat av:

• Brist på vatten
• Tvångsmatning för gåsleverproduktion
• Benproblem
• Fjäderplockning och kannibalism
• Fågelinfluensa

Ankor och gäss föds upp av flera orsaker; kött, foie gras, och vissa sorter även för ägg. Från en del fåglar tas dun och/eller fjädrar efter slakt. Ofta framgår det inte om dunet tas tillvara eller inte.

Det har skett en global ökning av uppfödningen, och kött från vattenfåglar står nu för 7 procent av världsproduktionen av fågelkött.

Tvångsmatning

Fåglarna som används drabbas av att tvångsmatas för foie gras (gåslever) flera gånger dagligen, och dör ofta i sjukdomar orsakade av den förstorade levern.

Benproblem

Vattenlevande fåglar har svaga ben och leder, eftersom de inte har behov av att kunna bära upp sin vikt på land under längre perioder. Detta kan ge upphov till ben- och fotproblem, speciellt där fåglarna ofta hålls på gallergolv eller hårda golv. Det är vanligt i stordriftssystem.

Fågelinfluensa

Avel med hög produktion, stressande miljö, trängsel och ohygieniska förhållanden, bidrar till att fåglarnas immunförsvar försämras. Det medför att fågelinfluensavirus får utrymme att växa till, spridas och mutera.I drabbade besättningar har fåglarna ofta avlivats med mycket grymma metoder: ankor, gäss och kycklingar begravdes levande, brändes till döds, eller dog av kvävning.

Fjäderplockning

Fjäderplockning och kannibalism är allvarliga djurskyddsproblem som båda har koppling till att fåglarna inte får utlopp sina naturliga beteenden såsom att söka efter föda och putsning - något som är knutet till tillgång på öppet vatten.

Vattenbrist

Ankor har ett starkt behov av tillgång till vatten för att simma och bada i, för att tillfredsställa sina biologiska och beteendemässiga behov. Ankor utan tillgång till öppet vatten har högre dödlighet än andra ankor, och drabbas av större problem med avseende på fjäderplockning och hudproblem på fötter och tår.

Presskontakt: Lise-Lott Alsenius 070-649 2041