Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

Med franska kantater, funkiskollo med operatema, skolprogram och familjevisningar välkomnas den unga publiken till Drottningholms Slottsteater.

Barnens Slottsteater 2024 - franska kantater, funkiskollo, skolprogram och familjevisningar välkomnar den unga publiken

Barnens Slottsteater 2024 bjuder in den unga publiken till Drottningholms Slottsteater med franska kantater, funkiskollo, nya skolprogram och familjevisningar. Föreställningen "Hjärtat stormar så vilt" är ett förvandlingsäventyr med gudar, monster och hjältar. Premiär 18 maj för barn från 6 år. Funkiskollo med operatema för barn med funktionsvariation 11-14 juni och 17-20 juni.

Sociala medier

Underbart att få höra David Risberg @risbergdavid hela året! Och så fint att han är med i vår skol- och familjeföreställning HJÄRTAT STORMAR SÅ VILT där han tillsammans med @annastinamalm och härliga musiker framför franska kantater! Premiär 18 maj 🎶🎭🎉 dtm.se

Repost from @kristinewest
•
Första gången jag såg honom var när jag stövlade in på en skärtorsdagsrepetition av Bachs Johannespassion. Där stod han och sjöng ”Betrachte” och jag höll på att smälla av. The rest is History, som man säger! 

Är så himla glad att få jobba med honom en lite längre period i vår, i föreställningen ”Hjärtat stormar så vilt” med premiär 18 maj på @drottningholmsslottsteater ! 
—————————————————————
@sverigesradio_p2 Barytonen David Risberg utses till Klassiska artisten i P2 för säsongen 2024/25!

– Det är en fantastisk språngbräda ut i branschen. Dessutom känns det väldigt lyxigt att så tidigt i karriären få möjlighet att musicera tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören, säger han.

Förutom att han under året kommer höras i P2 och medverka i flera konserter i Berwaldhallen får han också tillsammans med P2 beställa ett musikverk av en svensk tonsättare.

David Risberg är en sångare i början av sin karriär som gick ut Operahögskolan våren 2021. Sedan dess har han bland annat gjort Mr Darcy i ”Stolthet och Fördom” på Norrlandsoperan och Demetrius i Brittens ”En midsommarnattsdröm” på Kungliga Operan.

Underbart att få höra David Risberg @risbergdavid hela året! Och så fint att han är med i vår skol- och familjeföreställning HJÄRTAT STORMAR SÅ VILT där han tillsammans med @annastinamalm och härliga musiker framför franska kantater! Premiär 18 maj 🎶🎭🎉 dtm.se Repost from @kristinewest • Första gången jag såg honom var när jag stövlade in på en skärtorsdagsrepetition av Bachs Johannespassion. Där stod han och sjöng ”Betrachte” och jag höll på att smälla av. The rest is History, som man säger! Är så himla glad att få jobba med honom en lite längre period i vår, i föreställningen ”Hjärtat stormar så vilt” med premiär 18 maj på @drottningholmsslottsteater ! ————————————————————— @sverigesradio_p2 Barytonen David Risberg utses till Klassiska artisten i P2 för säsongen 2024/25! – Det är en fantastisk språngbräda ut i branschen. Dessutom känns det väldigt lyxigt att så tidigt i karriären få möjlighet att musicera tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören, säger han. Förutom att han under året kommer höras i P2 och medverka i flera konserter i Berwaldhallen får han också tillsammans med P2 beställa ett musikverk av en svensk tonsättare. David Risberg är en sångare i början av sin karriär som gick ut Operahögskolan våren 2021. Sedan dess har han bland annat gjort Mr Darcy i ”Stolthet och Fördom” på Norrlandsoperan och Demetrius i Brittens ”En midsommarnattsdröm” på Kungliga Operan.

Karaktären Puck i The Fairy Queen rör sig mellan världarna och fick i vår produktion därför en kostym i egen stil. Pipkragen hör renässansen till och klänningen är av s k mantuamodell. Mantuan var mellan 1680 och 1740 den mest populära klänningsmodellen, som bars som formell dräkt då en kvinna ville räknas som fullt påklädd, medan hon i hemmet snarare bar en lös säcklänning. Mantuan består av en kjol som är öppen framtill över ett snörliv, en besparing och en underkjol. Kjolen draperas upp över underkjolen i ett släp. Först bars mantuan med bälte, senare började kvinnor bära ett separat snörliv under.
 
The Fairy Queen visas nu på svtplay.se och alla detaljer i kostymerna syns väldigt bra i närbild. I maj kan du se kostymerna i verkligheten under en visning av teatern.

- - -
 
The character Puck in The Fairy Queen moves between the worlds during the Midsummer night, so she was given a costume in a style of its own in our production. The pipe collar is in Renaissance style and the rest of the dress is in mantua style. Between 1680 and 1740, the mantua was the most popular style of dress, worn as formal attire when a woman wanted to be considered fully dressed, while at home she wore a loose sack dress. The skirt is draped over the petticoat in a trail. At first the mantua was worn with a belt, later women began to wear a separate drawstring underneath.
 
The Fairy Queen is now streaming on svtplay.se and all details of the costumes are very visible in close-up. In May, you can see the costumes in real life during a tour of the theatre. They are set up in the public rooms of the theatre.
 
Design: Anna Kjellsdotter @kjellsdotteranna 
Puck: Kayo Shekoni @kayoshekoni 

#mantua #costumedesign #puck #18thcentury #17thcentury #worlheritagesite #operastreaming #notobemissed

Karaktären Puck i The Fairy Queen rör sig mellan världarna och fick i vår produktion därför en kostym i egen stil. Pipkragen hör renässansen till och klänningen är av s k mantuamodell. Mantuan var mellan 1680 och 1740 den mest populära klänningsmodellen, som bars som formell dräkt då en kvinna ville räknas som fullt påklädd, medan hon i hemmet snarare bar en lös säcklänning. Mantuan består av en kjol som är öppen framtill över ett snörliv, en besparing och en underkjol. Kjolen draperas upp över underkjolen i ett släp. Först bars mantuan med bälte, senare började kvinnor bära ett separat snörliv under. The Fairy Queen visas nu på svtplay.se och alla detaljer i kostymerna syns väldigt bra i närbild. I maj kan du se kostymerna i verkligheten under en visning av teatern. - - - The character Puck in The Fairy Queen moves between the worlds during the Midsummer night, so she was given a costume in a style of its own in our production. The pipe collar is in Renaissance style and the rest of the dress is in mantua style. Between 1680 and 1740, the mantua was the most popular style of dress, worn as formal attire when a woman wanted to be considered fully dressed, while at home she wore a loose sack dress. The skirt is draped over the petticoat in a trail. At first the mantua was worn with a belt, later women began to wear a separate drawstring underneath. The Fairy Queen is now streaming on svtplay.se and all details of the costumes are very visible in close-up. In May, you can see the costumes in real life during a tour of the theatre. They are set up in the public rooms of the theatre. Design: Anna Kjellsdotter @kjellsdotteranna Puck: Kayo Shekoni @kayoshekoni #mantua #costumedesign #puck #18thcentury #17thcentury #worlheritagesite #operastreaming #notobemissed

The Fairy Queen visas nu på svtplay.se och alla detaljer i kostymerna syns väldigt bra i närbild. De bedårande vingarna består av fjädrar tillverkade av två lager organza, med skaft av böjlig plast som man brukar använda för att skapa korsetter, s k boning. I ateljén klipptes och limmades 150-200 fjädrar i olika färger och storlekar till varje vingpar, vilket betyder att totalt ca 800 fjädrar skapades till Hermia, Helena, Lysander och Demetrius när de i vissa scener agerade väsen.
I maj kan du se kostymerna i verkligheten under en visning av teatern.

The Fairy Queen is now streaming on svtplay.se and all details of the costumes are very visible in close-up. The lovely wings consist of feathers made from two layers of organza, with handles of flexible plastic used to create bodices. In the atelier, 150-200 feathers in different colours and sizes were cut and glued to each pair of wings, resulting in a total of about 800 feathers created for Hermia, Helena, Lysander and Demetrius when they were acting as spirits in some sequences of the performance.
In May, you can see the costumes in real life during a tour of the theatre. They are set up in the public rooms of the theatre. 

Design: Anna Kjellsdotter @kjellsdotteranna
Hermia: @luciana-mancini-mezzosoprano
Helena: @denegriammanuelle
Lysander @zwildertenor
Demetrius: @alexrosenbass

Performance photo: @nadja_sjostrom

#costumedesign #thefairyqueen #operasingerslife #worldheritagesite #svtplaytips #handicraft #fairies #diy #feathers

The Fairy Queen visas nu på svtplay.se och alla detaljer i kostymerna syns väldigt bra i närbild. De bedårande vingarna består av fjädrar tillverkade av två lager organza, med skaft av böjlig plast som man brukar använda för att skapa korsetter, s k boning. I ateljén klipptes och limmades 150-200 fjädrar i olika färger och storlekar till varje vingpar, vilket betyder att totalt ca 800 fjädrar skapades till Hermia, Helena, Lysander och Demetrius när de i vissa scener agerade väsen. I maj kan du se kostymerna i verkligheten under en visning av teatern. The Fairy Queen is now streaming on svtplay.se and all details of the costumes are very visible in close-up. The lovely wings consist of feathers made from two layers of organza, with handles of flexible plastic used to create bodices. In the atelier, 150-200 feathers in different colours and sizes were cut and glued to each pair of wings, resulting in a total of about 800 feathers created for Hermia, Helena, Lysander and Demetrius when they were acting as spirits in some sequences of the performance. In May, you can see the costumes in real life during a tour of the theatre. They are set up in the public rooms of the theatre. Design: Anna Kjellsdotter @kjellsdotteranna Hermia: @luciana-mancini-mezzosoprano Helena: @denegriammanuelle Lysander @zwildertenor Demetrius: @alexrosenbass Performance photo: @nadja_sjostrom #costumedesign #thefairyqueen #operasingerslife #worldheritagesite #svtplaytips #handicraft #fairies #diy #feathers

Kontakter

Eva Lundgren

Eva Lundgren

Presskontakt Kommunikation och försäljning 08 556 931 07

Drottningholms Slottsteater är både en unik 1700-talsteater och en högst levande scen, väl förankrad i samtiden

Drottningholms Slottsteater uppfördes 1766 för drottning Lovisa Ulrika. Byggnaden gömmer en lekfull interiör. I salongen finns målade marmoreringar, konsoler i papier maché och pilastrar av gips. Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade - en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar.

Teaterns första glansperiod inleddes 1777 av Gustaf III. Med hjälp av skådespelare som Monvel, kompositörer som Naumann och Kraus, balettmästaren Gallodier och arkitekten Desprez skapade han en svensk teater- och operakonst på Drottningholm. Här spelades också Glucks senaste operor, fransk opéra comique och pantomimbaletter fram till Gustaf III:s död 1792. Därefter föll teaterbyggnaden i glömska.

1921 klev litteraturhistorikern Agne Beijer in genom dörren och fann den unika teatern orörd sedan 1700-talets slut. Efter byte av rep i maskineriet, installation av elektriskt ljus och varsam rengöring öppnades teatern igen. Under 1920- och 30-talen gavs divertissement och changements à vue, scenbyten inför öppen ridå, för att visa upp den återigen glansfulla teatern.

Drottningholms Slottsteater
Box 6
178 02 Drottningholm