2011-05-31 08:00 Skolinspektionen har gjort en kvalitetsgranskning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan under 2010-11. Rapporten publiceras den 31 maj kl 9.00. Detta är Dyslexiförbundet FMLS egen analys och förslag.
Pressmeddelande
Systemfel i skolan drabbar elever med dyslexi.
2011-05-31 08:30Idag den 31 maj publicerar Skolinspektionen en rapport över sin kvalitetsgranskningen av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Granskningen påvisar stora brister och generella problem över ett brett spektra, som kan beteckna som ett systemfel i skolan.
Den genomgående svagheten är bristen på anpassning av undervisningen. I varje klassrum torde sitta ett par elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Om läraren inte har tillräcklig utbildning, låg kunskapsnivå, svag förståelse och otillräckligt stöd, kan det aldrig bli bra i klassrummet.
Varje lärare - oavsett ämne - måste behärska att anpassa sin pedagogik och metodik för dessa elever.
Dyslexiförbundet FMLS är mycket glad att denna granskning har kommit till stånd. Vi har väntat länge. Det är dock inte helt bekvämt att det hela utmynnar i en ganska kraftig kritik mot skolan i allmänhet, eftersom vi vet att många pedagoger gör ett hängivet och kunnigt arbete för denna grupp. Deras arbete måste ses som goda förebilder.
Generellt kan dock sägas att det framkommer att "våra" elever många gånger far illa i skolan. Trots att granskningen innehåller ett metodfel som påverkar resultatet i positiv riktning - endast skolor som angett att de har elever med dyslexi har granskats!
Föreningen för psykisk hälsa mfl har nyligen konstaterat att bristande läsförmåga, som ej uppmärksammas, är ett stort hot mot barnens psykiska hälsa. De föreslår en allmän screening av läsförmågan i årskurs 2, vilket förefaller rimligt.
Dyslexiförbundet FMLS är kritisk mot skolminister Jan Björklund för hans ointresse för våra och andra funktionsnedsatta elever i skolan. Vi har under flera år försökt uppmärksamma honom på brister och lägga förslag. Vi anser till exempel att skollagen måste kompletteras med rätt till särskilt stöd om man har specialpedagogiska behov. Egentligen en självklarhet som obegripligt nog inte innefattas i den nya skollagen.
Antalet elever i grundskolan som berörs är cirka 40.000. Problemet kan således inte betecknas som marginellt. Vi förväntar oss kraftfulla initiativ från skolministern och från skolhuvudmän ute i landet. Dagens situation måste åtgärdas.
Dyslexiförbundet FMLS
Kategorisering
- Ämnen:
- Arbetsliv,
- Utbildning,
- Hälsa, sjukvård, läkemedel,
- Media, kommunikation,
- Politik,
- Sociala frågor

-
-
-
Lägg till kommentarI Trollhättan har en arbetsgrupp - tillsatt under Dyslexiåret (1997?) - arbetat i 14 år för att få till stånd kommunövergripande riktlinjer för utredning av läs- och skrivsvårigheter.
"Ledningen" (om jag förstått rätt först Utbildningsnämnden och sedan Förvaltningschefens ledningsgrupp) har TVÅ gånger lagt ner gruppen - första gången utan att medlemmarna riktigt förstod det - och hänvisat till "enheternas eget ansvar".
I dagarna har jag nu - i brist på bättre - sänt ut ett förslag till utredningsgång till de specialpedagoger och psykologer som arbetar på de grundskolor där jag tjänstgör som skolläkare.
Enligt förslaget ska "skolan själv" (lärare, specialpedagog och Elevhälsan) snabbt kunna definera läs- och skrivsvårigheter, och diagnosticera "specifika" sådana (dyslexi).
En screening för andra neuropsykiatriska funktionshinder ska alltid ingå. När det är uppenbart att utvecklings- eller språkstörning inte föreligger anser vi dock att psykolog och/eller logoped inte behöver delta i utredningen.
I Göteborg råder "logoped-monopol" på Dyslexiutredningar. Privata logopeder tar ca 8000 kr för/av den som inte vill vänta i kö i ca två år. Samtidigt gäller Vårdgarantin för den som talar lite otydligt........
Pär Lindström - 2011-05-31 20:38
Hej Per i Trollhättan!
Du är inte ensam om att förgäves försöka få en bättre undervisning till stånd. I Hässleholm är läget miserabelt på den här fronten och har så varit de senaste 10-15 åren. En period på c:a två år 2008-2010 hade vi en drivande skicklig skolchef som lanserade modellen "Kunskap i fokus" och hann röra omkring i grytan en del. Tyvärr är läget idag åter haltande. Pedagogernas vidareutbildning har missats grovt Ingen har drivit frågorna om kompetenshöjning. Politiskt har det varit totalt omöjligt att lyfta de här frågorna och få majoritet för några förändringar. Elevernas betyg har fortlöpande rasat neråt sedan slutet på 90-talet. 2010 blev det en höjning med några tiondelar vad gäller behörigheten till gymnasium, alltså inom felmarginalen. Kompetensen i skolorna räcker ofta inte till för att upptäcka symptom på dyslexi, ADHD m m. Således har man agerat mycket sent från skolans håll. Utredningskön till logoped och psykolog ligger på över två år. Enligt statistik finns 30-35 elever på gymnasie- och högstadienivå som ännu inte blivit utredda. Specialpedagogiska utredningar jag har sett är av låg kvalitet. Naturligtvis har vi även skolor där läs- och skrivinlärning fungerar perfekt, men de är inte många. Att SNABBT höja kompetens och arbetssätt är ju otroligt krävande. Således ser jag inte någon ljusning de närmaste 4-5 åren i Hässleholm för elever som har är i behov av stöd och hjälp p g a läs- och skrivsvårigheter m m. I efterdyningarna av perioden när "Kunskap i fokus" startade har visst arbete kommit i gång men det tar tid att ändra inriktning, "tänk" och arbetssätt. Jag var skolpolitiker en lång period fram till 2006 så jag känner förhållandena. Nu jobbar jag inom Dyslexiförbundet FMLS och Föräldraföreningen för dyslektiska barn för att upplysa föräldrar om sina rättigheter att få utbildning med kvalitet för sina barn. Forskningen har recepten man kan jobba efter men skolan låter sig inte påverkas, man lever i sitt glashus med tjocka väggar. Sverige behöver välutbildade ungdomar som med liv och lust kommer in i arbetslivet. Antalet unga människor utan yrkesutbildning, med halvdan skolgång som förorsakat knäckt självförtroendet är stort. Läs- och skrivförmågan är idag otroligt viktig för att kunna leva ett drägligt liv. Hoppas vi är många som jobbar med att skynda på förändringsprocessen inom skolan.
Kjerstin Ulfvik Jonasson - 2011-06-01 12:00
Hej Kjerstin i Hässleholm!
Kanske kan den nya skollagen - som stärker Elevhälsans roll - hjälpa till en del. I alla fall tänker jag mig att de friskolor som hittils saknat - eller endast haft en rudimentär - Elevhälsa nu kommer att påverkas till förändring.
Att upptäcka, diagnosticera, och behandla ADHD har vi aldrig haft problem med under min tid som skolläkare i Trollhättan, och numera går det till och med vissa gånger både fort och lätt!
Att diagnosticera autismspektrumstörningar är värre, och där har medvetenheten hos logopedkollektivet tills nyligen varit låg. Att barn med språkstörning i 2/3 av fallen även har ett neuropsykiatriskt funktionshinder är ingen spridd kunskap. Ofta stannar "ärendet" efter logopedbedömning hos skolans talpedagog, och mina kollegor har inte heller alltid tolkat "varningssignalen språkstörning" på rätt sätt.......
Av barnen med Tourette resp tvångssyndrom tror jag fortfarande att man före tio års ålder endast hittar en bråkdel......
Inte vet jag om det är hoppfullt eller skrämmande, men jag tror att "förmågan att läsa svartskrift" (text på papper) kommer att vara mindre viktig framöver. Det finns ju andra och nyare sätt att söka information nu för tiden.
Pär Lindström - 2011-06-01 15:49
Kommentaren sparades
Innan den publiceras måste den godkännas av Dyslexiförbundet FMLS.