Vad hände egentligen med Barsebäck 1 och Barsebäck 2? Kärnkraftens vara eller icke-vara...

Sverige var tidiga med kärnkraftverk. Idag har vi 10 kärnkraftreaktorer i kraft på tre ställen i Sverige

Den första kärnkraftolyckan i modern tid vi kunnat härleda är Windscaleolyckan den 10 oktober 1957 i Sellafield, England. Kärnkraftsfrågan fick emellertid fart på allvar först efter Harrisburgolyckan i USA den 28 mars 1979. När något går fel blir konsekvenserna ofta mycket omfattande och långtgående snarare än lokala som vanliga olyckor tenderar att vara. Sedan Harrisburg har vi sett Tjernobylolyckan i Kiev, Ukraina den 26 april 1986, som gjorde många mer än väl medvetna om riskerna med kärnkraft. Den senaste kärnkraftolyckan skedde efter ett jordskalv i Fukushima, Japan den 11 oktober 2011. Bara för några år sedan. Konsekvenserna av kärnkraftsolyckorna är ofta abstrakta för många och i många fall läggs kanske locket på. 

Vad är kärnkraft och vilka för- och nackdelar finns med energiformen? Borde kärnkraften avvecklas? 

Många har kanske glömt bort skolundervisningen i denna del så vi får anledning att gå tillbaka till SO-rummet.se som berättar mer om kärnkraften. I sin podd berättar SO-rummet att kärnkraften är en stor och viktig energikälla i Sverige som står för en tredjedel av vår energianvändning. De menar vidare att kärnkraft är en effektiv energikälla som dominerar bland annat på grund av sin omfattning. Dessutom är den relativt kostnadseffektiv som energikälla där man kan beräkna investeringen tämligen enkelt. Den släpper inte heller ut några växthusgaser och kan regleras efter energibehovet för stunden. Det kan även finnas risker med ett för stort tillit till kärnkraften då det är något vi säger vi ska gå ifrån när det går. Det kan som sagt finnas en risk med att fokusera för mycket på kärnkraft att man riskerar att stanna upp utvecklingen inom det förnybara energiområdet istället som är på framfart. Något som kan bromsas i ljuset av kärnkraftsfrågor. Det finns tre olika "skolor" för kärnkraftens existens som har diskuterats flitigt... Klicka på länken ovan för att höra hela podden.

Barsebäck var ett unikt fall när frågan ändå är uppe för diskussion - Vad hände med Barsebäck 1 & 2

Många kommer kanske ihåg Barsebäck, ett privatägt bolag, som exproprierades av staten och stängdes ner helt år kring början av 2000-talet om minnet inte sviker. Barsebäck är ett intressant exempel när vi ändå diskuterar kärnkraftens vara eller icke vara. Barsebäck lades ner efter en folkomröstning. Flera orsaker fanns till omröstningen med bland annat den presumtiva anledning att området var särskilt riskutsatt om en olycka skulle inträffa just där. Tidigare hade även en incident inträffat som kan ha haft med beslutet att göra. Även Danmark hade starka åsikter om kärnkraftverket som låg på andra sidan sundet då en olycka skulle få stora konsekvenser för Danmark. Det var för att göra saken kort en politisk överenskommelse som slutade i att Barsebäck 1 och 2 avvecklades år 1999 och år 2005. Till saken hör att Barsebäck inte var det enda kärnkraftverket som verkade under den tiden men däremot det enda kärnkraftverket som var privatägt. Övriga sköttes i offentlig regi med Ringhals och Forsmark för att nämna två exempel. På tiden det begav sig och frågan började ventileras var politikermakten i Sverige stor liksom tilltron till politikernas beslutsfattande och folksuveränitetsprincipen i regeringsformens portalparagraf var i princip orubblig och sågs grunden för vår demokrati. Också kallad demokratiprincipen. Regeringsformen 1:1. Frågan är egentligen om det var lagligt att stifta en lag som egentligen endast tog sikte på ett enskilt företag, dvs. Barsebäck och dess reaktorer utanför Kävlinge kommun vid Öresund, då lagstiftningen ska vara generell i den meningen. Det hade den inte varit då lagen egentligen tog sikte på just Barsebäck. Något som i efterhand sett några år framåt inte skulle ha hänt. Man kan ställa sig frågan varför just det privatägda aktiebolaget Barsebäck skulle avvecklas. Kärnkraftens avslut skulle vara år 2010 lite paradoxalt nog var det samtidigt som judikaliseringen sköljde över oss här i Sverige med ökad domstolsmakt och en försvagning av politikernas beslut som tidigare varit i princip orubbliga. 

Vad hände i Sverige efter grundlagsändringarna i regeringsformen? 

Hur lagändringarna har sett ut i praktiken får ett annat inlägg eventuellt redogöra för då en del praxis på området bör ha genererats. Både formella och materiella ändringar gjordes med den viktiga distinktionen mellan rättskipning och förvaltning där domstolarna fick ett eget kapitel i regeringsformen och skiljdes från regeringens administration. Man ville inte heller att förvaltningsrätten vars högsta instans då hette regeringsrätten numera högsta förvaltningsdomstolen skulle sammankopplas med den allmänna domstolen och likaså dess högsta instans högsta domstolen.  Lagrådets granskning av lagar gjordes från en börregel till en skaregel och viktigast av allt så slopades uppenbarhetsrekvisitet i regeringsformen som gjorde det svårt att pröva grundlagsstridiga lagar mot lagar då det sällan vara uppenbart att lagen stred mot grundlag.  Folksuveränitetsprincipen fick därmed se sig begränsad genom ökad domstolsmakt men också ökat rättighetsskydd genom maktdelning á la Baron de Montesquieus maktdelningslära som ursprungligen John Locke skissade på när det kom till lagstiftningsdelen. Läs bland annat professor Joakim Nergelius doktrin om maktdelning och konstitutionella rättigheter. Domstolarnas nya makt från grundlagutredningens arbete och propositionen som ledde fram till de nya grundlagsändringarna, En reformerad grundlag, i regeringsformen som sätter standarden statsskickets former och för ett rättssäkert samhälle. Ändringarna i politikermakten går emellertid långt bortom några nyckfulla och möjligen godtyckliga beslut. Ett nytt form av statsskick växer fram med sina rötter i USA. Något vi inte varit vana med i Sverige där den franska revolutionens idéer har styrt under större delen av 1900-talet. Nästan dess raka motsats som vi som sagt hittar på andra sidan atlanten där maktdelning ska styra genom att bestämda instanser kontrollerar varandra genom checks and balances med skillnaden att här i Sverige ska domstolarna, regeringen och riksdagen se över varandras förehavanden såsom presidenten, kongressen och Supreme court gör i USA om man ska göra den jämförelsen...