Tänk utanför ­ramarna för en bättre primärvård, skriver Mats Brolin i en debattartikel i UNT idag.

Avskaffa husläkarsystemet, släpp in ­hälsopedagogerna och tänk utanför ­ramarna, skriver Mats Brolin i en debattartikel i UNT idag.

En ständig kö av väntande patienter på vårdcentralen. Ökande förväntningar från medborgarna om snabba och omfattande insatser. Höjda krav från samhället om högre kvantitet och kvalitet.

Vad behöver då göras? Är mer pengar det självklara svaret? Eller att förbjuda privata vårdcentraler? Mer av det traditionella receptet: att göra vården svårtillgänglig för att minska antalet patienter?

Nej, vi tror i stället på kreativitet och att öppna för nya idéer.

Sedan vi etablerade oss i Uppsala för tre år sedan har vi bidragit till förändringar genom vårt nytänkande. Vi har förbättrat tillgängligheten, gjort det lätt för patienterna att besöka oss. Vi har satsat på förebyggande arbete. Mycket har andra vårdcentraler tagit efter, till exempel generösa drop in-tider.

Men många av våra idéer är svåra att genomföra inom ramen för det system vi har i dag.

Vi behöver politiker som också tänker nytt, utanför de traditionella ramarna. Här är fem förslag för förändring:

1. Ge bidrag efter vårdbehov: En patient som besöker doktorn på vårdcentralen betalar 150 kronor till landstinget. Vårdcentralen får sedan 313 kronor av landstinget för besöket. Oavsett om patienten behöver 15 minuters samtal med doktorn eller 45 minuter samt en utredning med prover och röntgen. Vårdcentralens kostnad för 15-minutersbesöket är 600 kronor. Det senare besöket kostar vårdcentralen 6 000 kronor, kostnader för löner, provanalyser och röntgen.

Systemet med lika ersättning för alla besök har skapat många problem. Som svårt sjuk blir man ofta bollad hit och dit. Vissa vårdcentraler arbetar aktivt för att mota bort de dyra patienterna, det vittnar många av våra patienter om. Även Akademiska sjukhuset försöker så långt det går att lägga över kostnader på vårdcentralerna, exempelvis för röntgenundersökningar.

Vissa vårdcentraler har satt i system att skapa onödiga besök. Det går till så att en patient som endast behöver träffa en sjuksköterska ändå får träffa en doktor. Då får vårdcentralen mer än dubbelt så mycket för besöket.

Förändringar av ersättningssystemet är nödvändigt. Det som behöver göras är att omfördela resurserna, från patienter med små behov, till patienter som är mer allvarligt sjuka.

Samma vårdinsatser ska ersättas lika, oavsett var de görs, hos privatdoktorn, på vårdcentralen eller sjukhuset. Betalning efter insats. Det finns landsting i Sverige som har olika modeller för detta. Låt oss också gå den vägen.

2. Avskaffa husläkarsystemet: På vår vårdcentral arbetar fler än tio olika yrkesgrupper i team för patientens bästa. Sköterskor hjälper läkare som hjälper kuratorer som hjälper sjukgymnaster som hjälper läkare. Alla har olika kompetenser. Alla behövs.

Runt 30 procent av besöken i primärvården är besök hos läkare och ungefär lika många träffar en sjuksköterska, resterande cirka 40 procent går till en annan vårdgivare. Drygt två tredjedelar av alla besök i primärvården är alltså inte läkarbesök.

Trots det är systemet fortfarande fokuserat på läkaren, vilket cementerar det föråldrade hierarkiska synsättet att doktorn är vårdcentralen.

Systemet där man listar sig på en allmänläkare skapar även felaktiga ekonomiska incitament på en marknad där allmänläkare är en bristvara.

Alla som besöker sin vårdcentral ska så långt det går få välja vårdgivare, både läkare, sjukgymnast och samtalsterapeut. Husläkarsystemet är förlegat. Avskaffa det. Och låt medborgarna lista sig endast på vårdcentralen. Varje vårdcentral ordnar själv så att patienterna får välja vård­givare.

3. Släpp in hälsopedagoger: Vi anser att det förebyggande hälsoarbetet ska vara integrerat i varje vårdcentrals uppdrag. Idén om separata hälsocentraler som lanserats av de nya landstingspolitikerna riskerar att motverka detta. Det är i stället bättre att satsa mer på en bred spridning till alla vårdcentraler. Ett led i detta är att släppa in hälsopedagoger i primärvården. De har en treårig akademisk utbildning i folkhälsa.

De är experter i hälsofrämjande arbete. De kan koordinera det sjukdomsförebyggande arbetet och ta emot patienter som behöver hjälp med sin livsstil.

4. Släpp loss kreativiteten: En vårdcentral är en vårdcentral. Och där finns en lucka med en receptionist, ett par sköterskor och doktorer. Så har det sett ut i årtionden. Det är dags för nytänkande. Men för att skapa nytt behövs friare ramar. Därför bör politikerna göra det möjligt att få ersättning för nyskapande projekt.

Ett sådant projekt är att starta en livsstilsmottagning där vi bygger en organisation runt alla de patienter som riskerar ohälsa på grund av ohälsosamt leverne. Ett annat skulle kunna vara samverkan mellan olika vårdgivare för att förbättra samarbetet kring patienterna.

5. Förbättra kvalitetsuppföljningen: Tyvärr har diskussionen kring vins­ter i välfärden tagit bort fokus från hur vi ska få bättre vårdkvalitet för våra skattepengar. Vi måste nu rikta strålkastarna mot innehållet i vården. Vad är kvalitet och hur når vi dit? De kvalitetsmått som finns i dag är för få, för inriktade på kvantitet och mätmetoderna är ofta bristfälliga.

Ett exempel är vårdgarantins regel om att man ska få kontakt med primärvården samma dag, per telefon eller genom besök. Vi som alltid har drop in uppfyller alltid vårdgarantin till 100 procent. Men det mäts inte.

Det enda som mäts är telefontillgängligheten, och då på ett felaktigt sätt; många besvarade samtal räknas inte, och många obesvarade samtal räknas som besvarade.

Vi önskar fler kvalitativa mått. Mått som visar hur vi lyckas få våra patienter att må bättre. Givetvis är detta svårare att mäta än antalet telefonsamtal. Men viktigare.

Vi har inte ett färdigt svar på hur kvaliteten ska definieras och mätas, men vi har många idéer. Så vårt femte råd till politikerna är att initiera ett samtal kring kvalitet i primärvården, och att låta oss som utför vården få delta.

Mats Brolin

verksamhetschef vårdcentralen Ekeby Hälsocenter