Ny studie ska undersöka risker och fördelar med våtmarker i städer

En stadsnära natur och våtmarker är viktigt när vi planerar dagens hållbara städer och samhällen. Men genom klimatförändringarna kan de även vara en risk för spridning av sjukdomar eftersom vilda djur kan bära på smittor. Nu ska forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola leda ett projekt där man väger fördelar och risker med våtmarker i stadsnära natur.

Sverige och världen står inför stora samhällsutmaningar. För att möta dem måste vi planera för att fortsätta bygga ett modernt men även hållbart välfärdssamhälle. När våra städer växer och förtätas, är våtmarker ett viktigt inslag i den stadsnära naturen. Med våtmarker har vi möjligheter att rena dagvatten, men det kan även erbjuda rekreation i form av bad och naturupplevelser.

- I det här projektet vill vi titta på om FN:s globala mål kan stå i konflikt med varandra. Kan en stadsnära natur vara en riskzon för människor, då vilda djur kan bära på smittor som man annars inte träffar på i stadsnära miljö? Men det intressanta rent forskningsmässigt är om de tre olika FN-målen om ekosystem och biologisk mångfald, rent vatten och sanitet och hälsa och välbefinnande kan stå i konflikt med varandra, säger Henrik Lerner, lektor och ansvarig projektledare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Målet med studien är att analysera och ta fram fördelar och risker med våtmarker och naturområden i hållbara städer och samhällen, för att hjälpa bland annat stadsplanerare, folkhälsovetare och kommunekologer när de planerar framtidens stadsmiljöer. Studien utgår från filosofin bakom ”One Health”, vilket är ett initiativ som arbetar för att ena veterinärmedicin, humanmedicin och biologi med avseende på hälsa.

- Den här forskningen är nyskapande, och kombinerar på ett interdisciplinärt sätt två olika forskningsområden - studier av naturen som en tillgång för människans välbefinnande, och studier av smittspridningsrisker kopplade till kontakt med naturen, och då i synnerhet vilda djur, säger Henrik Lerner.

Studien, som är finansierad av Formas inom det Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande, kommer att pågå under ett år. Även forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Högskolan i Kristianstad och Uppsala universitet ingår i projektet.

För mer information om projektet, kontakta Henrik Lerner, henrik.lerner@esh.se