Prästen Mats svarar och förklarar om påsken

Ordet påskhelg får säkert många att tänka på påskägg, påskharar, påskkärringar och mat. Men påsken är också en av kyrkans största helg. För det är helgen då vi firar att Jesus besegrade döden. Men vad kommer då alla våra andra påsk traditioner ifrån?

Enda sedan kristnandet av Sverige som skedde runt 1000-talet så har vi firat påsk i Sverige. Men genom åren har firandet sett lite olika ut. En del traditioner har försvunnit andra har tillkommit och många av dem har delvis förändrats. Idag kan man säga att påskfirandet är en blandning av tusenåriga kristna traditioner och folktro.

Om ni vill göra något redaktionellt innehåll om varför vi firar påsk och kanske samtidigt vill passa på att avliva någon segdragen gammal myt om påsken så kan Mats Selén, präst i Eskilstuna pastorat både svara och förklara! 

Vad: Mats Selén, präst Eskilstuna pastorat svarar och förklarar om påsken
När: Mats finns tillgänglig onsdag 28 mars alternativt torsdag 29 mars -eftermiddag
Var: Fors församlingshem

Kontakta Victoria Holmgren för att bestämma dag och tid för intervju.

Hur och varför vi firar påsk
Veckan före påsk kallas för stilla veckan eller passionsveckan. Det är den sista veckan i fastan och dagarna innan Jesus korsfästs. Stilla veckan börjar på palmsöndagen och fortsätter fram till påskafton. På palmsöndagen handlar bibeltexterna som läses i kyrkan om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Då togs han emot som en kung av folket som viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.

Under stilla veckan hålls ofta andakter eller gudstjänster som berättar om vad som hände under de sista dagarna i Jesus liv. Det är ett drama som brukar kallas passionsdramat. Gudstjänsterna kallas passionsgudstjänster Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. Då bytte man förr i världen ut kyrkklockans metallkläpp mot en kläpp av trä, en dymmel, då lät klockklangen dovare.

Torsdagen under stilla veckan kallas för skärtorsdagen. Då äter Jesus för sista gången med sina lärjungar. Senare på natten, när Jesus och hans lärjungar har samlats i Getsemane trädgård, grips Jesus av de romerska soldaterna. På långfredagen blir Jesus dömd till döden. Han får själv bära sitt kors till en kulle utanför staden, och blir korsfäst bredvid två rövare.

Kristendom, folktro och vidskeplighet
De elementen som hör påsken till har sina rötter både i den kristna traditionen och i folktro och vidskeplighet. I det gamla bondesamhället föreställde man sig att häxorna reste till Blåkulla för att träffa djävulen före långfredagen när Jesus skulle avrättas. Natten mellan skärtorsdag och långfredag sågs därför som häxornas natt i det gamla bondesamhället. Den föreställningen lever naturligtvis inte kvar, men är dock ursprunget till en trevlig tradition: På skärtorsdag eller påskafton klär barnen ut sig till påskkärringar och går runt och önskar glad påsk.

Påskriset påminner om hur Jesus torterades när han piskades och korsfästes. I dag klär vi ris med fjädrar eller pappersblommor. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus har uppstått från döden. Förr i tiden åt man inte ägg under fastan, men när fastan var över var det vår. Det var en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns mycket ägg.

Källa: www.svenskakyrkan.se