Eskilstuna Huus – Slottet som försvann

Visste du att det har funnits ett stort kungligt slott mitt i Eskilstuna? Det kallades Eskilstuna Huus, låg nära nuvarande Klostergatan, och byggdes på initiativ av Gustav Vasa.

Slottet brann 1680 och byggdes aldrig upp igen. Men i arkiv och museimagasin finns spår av slottet. Nu visas bilder, kartor, och en del av de konstnärligt utförda stenarna som en gång prydde slottet i Eskilstuna stadsmuseums nya utställning Slottet som försvann. Välkommen in och upplev Eskilstuna Huus!

Tid: Invigning lördag 12 april, kl. 13.00

Nils Mossberg, chef för kultur- och fritidsförvaltningens enhet för arkiv och museer, hälsar välkomna, och kultur- och fritidsnämndens ordförande Mona Kanaan inviger utställningen.

13.30 föreläser arkitekt Björn Norman om slottsarkitektur.

Plats: Eskilstuna stadsmuseum, våning 2

Utställningen kommer att visas hela resten av året, och troligen även i början av nästa år.

Öppettider
Måndag – tisdag stängt. Onsdag – söndag 11.00-16.00. Kvällsöppet till 20.00 den 8 maj.

Fri entré. Adress: Faktorigatan 4, Eskilstuna

Stenar från slottet
I Eskilstuna stadsmuseums samlingar finns en mängd kalkstenar med eller utan ornamentik, och några av dessa kommer enligt uppgift från Eskilstuna slott. De stenar som visas i utställningen kan ha suttit både utvändigt och invändigt på slottet. Några stenar pryds av grodor som har följt efter varandra runt kanten på någon portöppning. Det finns uppgifter om att slottets tegel och kalkstenar användes till andra byggnader efter det att slottet brunnit. Mest känt är kanske att det fraktades stora mängder sten till Stockholms slott. Stenar från Eskilstuna slott sägs också ha använts till kyrkor i Eskilstunas omnejd – Stenkvista kyrka, Husby-Rekarne kyrka och Ärla kyrka.

Något som kanske är mindre känt är att stenar även användes till Eskilstunabornas egna hus. Vid den stora arkeologiska undersökningen på gården Gårdsskäl vid Skiftinge 2013 påträffades i ett av husen dekorerade kalkstenar som skulle kunna komma från Eskilstuna slott. I Nybyparken i Torshälla finns också stenar som troligen kommer från slottet. Inför utställningen efterlyste stadsmuseet foton på stenar från Eskilstuna slott – från Eskilstunabornas hus och trädgårdar – men inga rapporter om slottsstenar kom in.

Eskilstuna Huus – från enkelt trähus till riktigt slott
På 1570-talet brann Gustav Vasas enkla trähus i Eskilstuna. Därefter lät hans son hertig Karl (senare Karl IX) bygga ett rejält slott i sten och tegel med tre längor kring en gårdsplan.

Det slott som finns avbildat på kartor och i Erik Dahlbergs kopparstick ”Svecia Antiqua et Hodierna” (”Det forna och nuvarande Sverige”) är resultatet av Gustav Vasas sonson hertig Karl Filips ombyggnad av slottet i början av 1600-talet. Då byggdes också den södra längan med de två stora tornen.

Hertig Karl Filip ville ha ett modernt palats, så arbetet leddes av Kasper Panten, en bildhuggare och arkitekt från Holland. Till sin hjälp hade han Aris Claeszon, en stenhuggarmästare som också härstammade från Holland.

Det är en typisk barockträdgård som finns avbildad intill Eskilstuna slott på Erik Dahlbergs teckning. Något som direkt drar ögonen till sig är de upphöjda platåerna, så kallade parterrer. Parterrerna kan ha varit uppbyggda av sten och försedda med exempelvis buxbomshäckar och blomsterplanteringar. Gångarna kan ha varit dekorerade med färgat grus.

Under 1640-talet beboddes slottet tidvis av Pfalzgreven, sedemera konung Karl X Gustav – den siste regenten som hade sin hovhållning på slottet.

Eskilstuna slotts trädgård var 250 meter lång och 150 meter bred. Där arbetade på 1660-talet trädgårdsmästaren Adam Alfelt, vars namn finns upptaget i Alfeltsgatan, som numera går igenom det som en gång var slottsträdgården. I anslutning till slottsträdgården fanns också en humlegård. Där odlades den humle som användes till att brygga herreöl, fogdeöl och svenneöl på slottet. Namnen angav vilken styrka ölet hade.

Hänt på slottet
Här är några exempel på händelser som har ägt rum på Eskilstuna Huus:

• Gustav Vasa tog emot beskedet av sonen Johan, som varit på friarstråt i England, att drottning Elizabeth gett Gustav Vasas son Erik kalla handen.
• Johan III och Katarina Jagellonicas dotter Anna Vasa föddes 1568.
• Gustav Vasas söner Johan III och hertig Karl planerade att störta brodern Erik från tronen.
• Hertiginnan av Södermanland, Maria av Pfalz, dog 1589 efter en längre tids sjukdom. Hennes man Hertig Karl hedrade sin Maria genom att uppkalla Mariestad efter henne.
• Från 1600-talets början finns uppgifter om att slottet även används som fängelse.

Föreläsning på stadsmuseet 2 maj 12.00:
Kartor under stormaktstiden – hur trodde man i 1600-talets Sverige att världen såg ut?
Kom gärna och lyssna på Charlotta Forss, doktorand i historia vid Stockholms universitet. Hon berättar om Stormaktstidens kartor och de omvärldsbilder de speglar. För 1600-talets svenska elit kunde kartor fungera som statussymboler. Genom 1600-talets kartor får vi följa med på en upptäcktsresa genom en värld som ter sig både förvånande bekant och främmande.

Mer information
Louise Hackelberg, antikvarie Eskilstuna stadsmuseum, e-post louise.hackelberg@eskilstuna.se,
tfn 016-710 26 50