Boskapspest på sin dödsbädd

Snart kan man för första gången i mänsklig historia förklara en djursjukdom utrotad  

Inom djurhälsokretsar kan utrotningen av boskapspesten jämföras med den första månlandningen. Inom de närmsta 18 månaderna kommer FAO tillsammans med Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och andra samarbetspartners förklara den förödande boskapspesten utrotad.

För första gången har mänskligheten lyckats utrota en djursjukdom. Bara en gång tidigare har man lyckats utrota en sjukdom och det var när man vann kampen mot smittkoppor år 1980.

FAO, tillsammans med andra samarbetspartners, har lett en kampanj som efter flera decennier lyckats isolera boskapspesten och därmed utrota den en gång för alla.

En gammal fiende

Boskapspesten påverkar inte människor direkt men eftersom den är dödlig för nötkreatur och klövdjur kan många människor, som är beroende av dessa djur för mat, inkomst och dragkraft, påverkas negativt. Dödstalen under utbrott kan uppgå till så mycket som 100 procent. 

Boskapspest orsakas av ett virus och sprids genom kontakt och besmittade material. Miljontals nötkreatur, bufflar, jakar och deras vilda släktingar har drabbats av sjukdomen. Boskapsförlusten har i tusentals år resulterat i stora ekonomiska förluster och orsakat hunger och oroligheter i världen.

Folkslag som invandrade från Asien till Europa under åren 376-386, förde boskapspesten med sig till Romarriket. Detta kan ha bidragit till rikets fall. Under 1700-talet ledde återkommande epidemier i Frankrike till minskad jordbruksproduktivitet och svält. De försämrade levnadsvillkoren var en bidragande faktor till den franska revolutionen 1789.

När boskapspesten spreds till områden söder om Sahara på slutet av 1800-talet, dödade den 80 till 90 procent av all boskap i regionen. Lantbrukare och herdefolk fick sina inkomstkällor förstörda, hunger bredde ut sig och hela regionen försvagades.

Under 1920-talet då boskapspesten var som mest utbredd sträckte den sig från Skandinavien till Godahoppsudden och från Afrikas atlantkust till Filippinska skärgården. Under denna period rapporterades ett utbrott i Brasilien och ett i Australien.

Under tidigt 80-tal slog sjukdomen hårt mot boskapshjordar runt om i världen. Förödande epidemier drabbade södra Asien, Mellanöstern och Afrika. I Nigeria förlorade man totalt 2 miljarder dollar under 1980-talet. År 1994 ledde ett pestutbrott i norra Pakistan till att mer än 50 000 nötkreatur och bufflar dog innan man med FAO:s hjälp lyckades få utbrottet under kontroll.

Hur FAO lyckades vända den negativa utvecklingen

Vissa länder gjorde framsteg i bekämpningen av boskapspesten under 1900-talet men på global nivå utgjorde pesten fortfarande ett problem och regelbundna utbrott fortsatte att förekomma.

Efter 1960 försökte man bekämpa boskapspesten med hjälp av ett nyutvecklat vaccin genom olika regionala kampanjer. Det var framgångsrikt i början, men programmen lades ofta ner för tidigt vilket gjorde att pesten kunde överleva och därmed inte gick att hejda.

Under sent 80-tal började FAO hålla en rad möten med internationella organisationer, bland andra OIE och Afrikanska unionens instans för djurresurser (Inter-African Bureau for Animal Resources) och djurhälsomyndigheter från hela världen.

Nu fanns det ett vaccin och tidigare framgångar på regional nivå hade visat att sjukdomen gick att bekämpa effektivt. Vad skulle krävas för att bli av med sjukdomen en gång för alla?

Det man gjorde var att förena regionala och nationella insatser i en världsomfattande kampanj mot sjukdomen. Deltagarna kom överens om att FAO var den bäst lämpade institutionen för att övervaka ett sådant samarbete.

Som ett resultat av samarbetet och expertkonsultationer utvecklades GREP, ett globalt program för att utrota boskapspesten, år 1994. Med GREP kunde ett heltäckande och systematiskt kontrollsystem utvecklas.  

GREP fokuserade i början på att kartlägga spridningen av boskapspest, få en bättre förståelse för boskapspestens sjukdomsförlopp och hjälpa länder att hantera nödsituationer. Därefter ägnade man sig bland annat åt riktade åtgärder på lokal nivå där viruset fortfarande utgjorde ett problem. 

FAO försåg länder med teknisk assistans för att hjälpa dem få bukt med plötsliga utbrott, men stöttade även dem i det långsiktiga arbetet mot viruset.

Åtgärder sattes in på alla nivåer. Jordbrukare fick lära sig att känna igen och rapportera om sjukdomen. Man införde planer för nödsituationer och biosäkerhet samt nationella program för översyn och kontroll. Man upprättade laboratorier och utbildade veterinärer i att utforma och genomföra blodprovskampanjer.

FAO och det internationella atomenergiorganets (IAEA) gemensamma avdelning i Wien arbetade för att utveckla och överföra ny diagnostiseringsteknik till fattigare länder. GREP, OIE, FAO och IAEA utvecklade indikatorer för att utvärdera kampanjernas framgång.

Genom dessa gemensamma åtgärder lyckades man få ner antalet fall av boskapspest.  

Nu ville GREP hjälpa länder att kontrollera att pesten helt utrotats bland boskapen.  Först då kunde länder klassificeras som sjukdomsfria av OIE.

Mellan åren 1994 och 2009, lyckades cirka 170 länder utrota boskapspesten och fick OIE-certifiering tack vare GREP:s stöd.

I början av 2000 fanns boskapspesten endast kvar i delar av det somaliska ekosystemet (ett område som täcker södra Somalia och angränsande delar av Etiopien och Kenya). Det sista utbrottet av sjukdomen drabbade Kenya år 2001.

Idag verkar det sista reservatet ha rensats, vilket öppnar för en fullständig global certifiering för utrotande av boskapspest. FAO är mån om att se till att de sista kontrollerna avslutas nästa år med hjälp av OIE och alla inblandade parter.

Stora vinster i matproduktion och inkomst

Till följd av att boskapspesten utrotats i Indien, beräknar FAO att en produktionsökning på 289 miljarder dollar skett mellan 1965 och 1998. De totala produktionsvinsterna i Afrika har uppskattats till cirka en miljard dollar per år under samma period. Även andra länder, så som Sri Lanka, Pakistan, Afghanistan, Iran, Irak och Turkiet, har uppnått vinster på flera miljarder.

“Viktigast av allt är att skyddet för boskap söder om Sahara, i Mellanöstern och Asien har förbättrat både mat- och inkomstflöden för hundratusentals, om inte miljontals, herdefolk och småjordbrukare. På så sätt har man i jordbrukssamhällen kunnat förhindra hunger och förluster i dragkraft”, säger Felix Njeumi på FAO:s GREP-sekreteriat. Han understryker även att utrotandet av boskapspest är en fantastisk bedrift, en milsten i veterinärvetenskap och internationellt samarbete – men i slutändan är det ändå effekterna på lokal nivå som är de viktigaste.

Utrotandet av boskapspesten har även bidragit till bevarandet av den biologiska mångfalden.

Att tänka sig det omöjliga

“När man tänker på saken är det rätt enastående att vi är där vi är idag”, säger Joseph Domenech, före detta chefsveterinär på FAO. Han menar att boskapspesten har orsakat stora problem inom jordbruket i årtusenden.

Vidare poängterar han att lösningen egentligen var ganska enkel. Vi hade både kunskapen och vaccinet. Vad som saknades var riktade investeringar men även ett forum där globala insatser kunde koordineras. Med dessa insatser var det bara en tidsfråga innan problemet kunde lösas. De omfattande investeringarna från de olika samarbetspartnerna i GREP, främst från Europa kommissionen, och det stora engagemanget från nationella regeringar och regionala organisationer har varit en förutsättning för att utrota pesten, menar han.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

GREP:s hemsida

FAO:s system för förebyggande och kontroll av växt- och djursjukdomar (EMPRES)

FAO:s avdelning för animalieproduktion och hälsa

Världsorganisationen för djurhälsa