Pressmeddelande - 28 Maj 2008 09:48

Handeln med fiskprodukter expanderar

Den komplexa världsomspännande fisk- och skaldjursindustrin öppna nya
möjligheter för fattiga länder

I en intervju berättar Grimur Valdimarsson, chef för FAO:s Fiskeindustriavdelning,
om handeln med fiskeprodukter och den globala fisk- och skaldjursindustrin,
och betydelsen för utvecklingsländerna och miljön.

Vilka är de största trenderna inom internationell handel med fisk?

Handeln ökar starkt, vilket återspeglar en ökad konsumtion runt om i världen:
Konsumtionen har nu nått en toppnivå med 17,4 kg/person. År 2006 såldes runt
37 % av all fisk, både vild och odlad på den internationella
marknaden, vilket motsvarade ett exportvärde på 86 miljarder US-dollar.

Stora detaljhandelsförsäljare har kommit att bli betydelsefulla aktörer.
Innovationer inom logistik och leveransdrift har medfört minskade kostnader,
som i kombination med ökad konkurrens på återförsäljningsnivå har pressat ned
priserna. Expansionen av återförsäljningskedjor har ökat tillgängligheten av
produkter för konsumenterna, vilket stimulerat konsumtionen.

Större detaljhandelsförsäljare innebär samtidigt att de potentiella köparna
blir färre. Köparna får på så sätt mer makt, vilket inverkar på småskaliga
producenter i utvecklingsländer. FAO arbetar med en rad olika verksamheter,
vars syfte är att stödja denna sektors tillträde till de internationella
marknadskanalerna.

Stora detaljhandelsförsäljare är med och formar industrin även på andra sätt
- till exempel genom införandet av höga standardkrav på inköpt fisk både i
fråga om kvalitet och miljöpåverkan, vilket resulterat i nya krav på
producenter och exportörer.

Det råder oklarhet i frågan om standardkrav då olika måttstockar för detta är
i omlopp - dessa kommer från olika håll, vissa från industrin, andra från
olika certifieringsorgan och ytterligare andra från olika regeringar - men
intresset ökar för att på något sätt samordna dem och fastslå hanterbara och
rättvisa internationella standardkrav.

Globaliseringen har på ett grundläggande sätt förändrat fiskkonsumtionen,
d.v.s. vilken sorts fisk som äts, vem som äter den och varifrån fisken
kommer, inte sant?

Ja. I utvecklade länder äter människor mer fisk då medvetenheten om fiskens
sannolika hälsobringande effekter ökat. Denna efterfrågan tillmötesgås av
utländskt utbud. I utvecklingsländer där 80 procent av produktionen sker, har
vattenbruket (akvakultur/fisk- och skaldjursodlingar) vuxit och är nu
världens snabbast växande sektor för produktion av mat. Detta ger konsumenter
möjlighet att köpa hälsosamma, näringsrika och säkra fiskprodukter till
rimliga priser. Priserna har sjunkit i jämförelse med tidigare decennier,
detta trots den nyliga prisökningen till följd av ökade energi- och
utfodringskostnader.

Dessutom konsumeras en större variation av fisksorter.
Fiskeriproduktionskedjorna är nu världsomspännande och mer sofistikerade än
någonsin tidigare - det är möjligt att på morgonen, i sin lokala mataffär,
köpa högkvalitativ färsk fiskfilé, som under natten fraktats hem från något
fjärran land.

Varifrån?

Till största del från utvecklingsländerna, som stod för hälften av all
fiskexport (värde) år 2006. De utvecklade länderna stod omvänt för 62 % av
all fiskimport, i vikttermer räknat. I termer av värde, uppgick fiskimporten
år 2006 till 90 miljarder US-dollar, varav de utvecklade länderna stod för 80
% av detta värde, då de i större utsträckning importerar dyrare produkter som
räkor och lax.

Handeln medför betydande vinster för fattiga länder - deras
nettoexportinkomster från handel med fisk uppgår till runt 25 miljarder
US-dollar. Detta innebär i sin tur arbeten och inkomster - dessa är inte
begränsade till fiske- och vattenbrukssektorn utan sträcker sig även till
sektorer som framställer och bereder fisken samt till försäljare,
leverantörer och övriga sektorer - samt inkomster för staterna. Fiske och
vattenbruk erbjuder alltså både en reell källa för näring och protein för
människor i utvecklingsländer samtidigt som det ekonomiska uppsvinget för
själva branschen hjälper till att säkra tillgången på mat.

Det uttrycks farhågor angående de vilda fiskbestånden. Kan dessa motsvara
denna aktivitetsnivå?

Nej, alla kan inte göra det. Vissa fiskbestånd kan producera mer fisk. Andra
fiskbestånd håller den nivå de borde göra, och därför bör fisket av dessa
inte öka. Det finns även fiskbestånd där överfiske skett, vilket innebär att
detta fiske bör regleras alternativt upphöra.

Ökad efterfrågan på den internationella marknaden för fisk kan ibland
resultera i en orimlig fiskenivå, vilket kan leda till överfiske och ett
skadligt nyttjande av vissa fiskbestånd. Detta kan förvärra de effekter som
skapats av ineffektiva styrelseformer i vissa fiskevattensregioner. Detta kan
ha inverkan på en tryggad tillgång till mat, speciellt på de platser där fisk
utgör en viktig källa som föda.

Det handlar m.a.o. om fungerande ledningsformer. När ledningen är
ansvarstagande och rationell kan fiskevatten - och vattenbruk - forstsätta
att bidra till handeln, ge människor levebröd, minska fattigdomen, förbättra
nutritionen och trygga tillgången på mat. Vi måste hålla i åtanke att fiske
handlar om mer än enbart fisk; det handlar även om människor, deras
livsuppehälle och deras incitament för att bedriva fiske.

Hur tar sig en ansvarstagande ledningsform uttryck?

Inom FAO har vi FAO:s uppförandekod för ansvarsfullt fiske från 1995, som
fungerar som en god mall för detta ändamål. Vi vill gärna se att länder
verkligen tar krafttag med arbetet att införliva denna uppförandekod i sitt
fiske och vattenbruk.

Vi har även arbetat fram tekniska riktlinjer för ansvarsfull handel med fisk,
som vi hoppas skall antas och undertecknas av de länder som deltar i det
kommande mötet i juni med FAO:s underkommitté för handel med fisk (COFI
Sub-Committee in Fish Trade). Den grundläggande tanken är att internationell
handel med fisk inte ska äventyra den hållbara utvecklingen av fiskevatten
eller ett ansvarsfullt nyttjandet av levande akvatiska resurser. Målet är
välmående hållbara fiskevatten och vattenbruk som förmår erbjuda fisk till
världens befolkning samt stödjandet denna viktiga handelssektor.

FAO har även i stor utsträckning arbetat med frågor som rör certifiering av
fiskeprodukter och standardisering för ekologisk märkning - samt hjälpt
länder att utveckla ansvarsfulla former för ledning och handel - med syfte
att säkerställa utvecklingsländernas fortsatta deltagande i den
internationella fiskhandeln.