Pressmeddelande - 18 September 2008 10:28

Hungern på uppgång

Stigande priser gör att ytterligare 75 miljoner människor lider av hunger

Rom, 18 september, 2008 - Prisökningar har gjort att ytterligare 75 miljoner människor hamnat under hungertröskeln. Detta gör att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, uppskattar att det totala antalet kroniskt undernärda i världen stigit till 923 miljoner under 2007, meddelar FAO idag.

Höga livsmedelspriser har vänt den tidigare positiva trenden mot att uppnå milleniemålet att minska antalet personer som lider av hunger världen över med hälften till år 2015. Detta visar ny statistik som nyligen presenterats av FAO inför nästa veckas möte i FN:s generalförsamling angående milleniemålen.

Idag är målet att halvera antalet hungriga, som sattes vid Världstoppsmötet om mat 1996, är allt mer avlägset, enligt FAO.

Enligt FAO:s statistik uppgick antalet kroniskt hungriga i världen 2003-2005 till 848 miljoner. Detta var en ökning med 6 miljoner från 842 miljoner för åren 1990-1992, vilket är basårsperioden för FAO:s hungerstatistik och referenspunkt för Världstoppsmötet.

Stigande priser på livsmedel, bränsle och gödsel har förvärrat problemet, framhåller organisationen. Livsmedelspriserna steg med 52 procent mellan 2007 och 2008 och priset på gödsel har närmast fördubblades under det senaste året.

Oroväckande trender

"De katastrofala effekterna som stigande matpriser har på antalet hungriga förvärrar de långsiktiga trender som redan var alarmerande," anför Hafez Ghanem, undergeneraldirektör och chef för avdelningen för ekonomisk och social utveckling. "Under det senaste årtiondet har hungern ökat medan världen blivit rikare och producerat mer mat än någonsin förut."

I stort sett alla hushåll i storstadsområden och även i många landsbygdsområden är nettoköpare av mat. Inkomsten och välfärden för dessa har på kort sikt påverkats negativt av höga matpriser. De allra fattigaste hushållen - de utan mark och som leds av kvinnor - är de värst drabbade.

Dessa negativa trender i bekämpningen av hunger äventyrar även insatserna för att uppnå många av de andra milleniemålen, enligt Ghanem.

Förutom de förödande sociala kostnaderna hunger innebär för människor visar empirisk forskning också på de negativa effekterna som hunger och undernäring har på arbetsproduktivitet, hälsa och utbildning. I slutändan leder detta till lägre ekonomisk tillväxt.

"Hunger är en orsak till fattigdom, inte bara en konsekvens," påpekar FAO-ekonomen Kostas Stamoulis. "De ekonomiska kostnaderna av hunger, både när det gäller åtgärder för att hantera dess effekter men också när det gäller värdet av förlorad produktivitet och inkomst, uppskattas till hundratals miljarder dollar per år."

Den destruktiva effekten som hunger har på människors produktivitet och inkomst leder till en hungerfälla, där extrem fattigdom orsakar hunger, vilket i sintur förvärrar fattigdomen, understryker Stamoulis.

Att bryta hunger- och fattigdomsfällan

"Att minska antalet hungriga med 500 miljoner under de sju åren fram till 2015 kommer att kräva en enorm och kraftfull global insats och konkreta handlingar", enligt Ghanem.

Att bryta hunger- och fattigdomsfällan kräver omedelbar handling på två fronter, påpekar FAO. Tillgången till mat för de mest sårbara måste säkras, och små producenter måste få stöd för att öka sin produktion så att de förbättrar sina inkomster.

FAO:s dubbla strategi har som mål att skapa möjligheter för undernärda att förbättra sina liv genom att stödja jordbruks- och landsbygdsutveckling. Den innefattar även program, exempelvis sociala skyddsnät, som stärker den direkta och omedelbara tillgången till mat för de hungriga.

I december 2007 lanserade FAO sitt initiativ mot stigande livsmedelspriser i syfte att hjälpa utsatta länder att få igång omdelbara åtgärder, som kan öka livsmedelsförråden, och genom att bidra med råd om riktade åtgärder för att förbättra tillgången till mat.

Initiativet omfattar omedelbara insatser, antingen pågående eller planerade, i minst 78 länder världen över. Omedelbara åtgärder innefattar till exempel distribution av utsäde, gödsel, djurfoder och andra jordbrukshjälpmedel samt andra insatsvaror till småbönder.

"Omedelbara, breda och storskaliga investeringar krävs för att på ett hållbart sätt möta de växande problemen gällande tillgången till mat, som påverkar fattiga och undernärda," påpekar Ghanem. "Inget enskilt land och ingen enskild institution kommer att kunna lösa denna kris själv."

Stor återbäring

De flesta av de hårdast drabbade länderna finns i Afrika. Enligt FAO kommer minst 30 miljarder US dollar att behövas årligen för att trygga tillgången till mat och för att återuppta mycket av den jordbruksproduktion som länge har ignorerats i dessa länder.

Men minskningen av hungern för med sig stora vinster och borde ha högsta prioritet ur utvecklingssynpunkt, framhåller Stamoulis.

"Att minska den globala hungern skulle förbättra chanserna för att nå de milleniemål som är relaterade till fattigdomsbekämpning, utbildning, barnadödlighet, mödrahälsa och sjukdomar, " enligt Kostas Stamoulis. "Offentliga utgifter för att minska hungern är en investering med mycket stor återbäring".

Effekten av höga livsmedelspriser i olika regioner (Ytterligare antal undernärda under 2007):