Pressmeddelande -
Madagaskar för kampen mot de höga matpriserna på två fronter
FAO hjälper Madagaskar öka produktionen av ris och hirs för att minska kostsam import
2008-08-28
På östra Madagaskar avslutar man nu den månadslånga serien av planteringar, av främst ris. Planteringarna syftar till att säkerställa det lokala matförrådet, som behövs för att möta Madagaskars kommande matbehov, samtidigt som de möjliggöratt Madagaskarkan undvika dyra importkostnader för livsmedel.
I juli startade FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, ett krisprojekt för tekniskt samarbete på Madagaskar, till ett värde av 500 000 US$. Detta förser upp emot 6000 lantbrukarfamiljer med utsäde för ris och bönor samt handelsgödsel. Krisprojektet riktar sig till de hushåll som drabbats hårdast av de cykloner, som de senaste månaderna förstört uppemot 80 procent av den senaste skörden. I förstörelsen som följde efter cyklonernas framfart, har människor tvingats använda lagren av utsäde till mat.
"Madagaskar importerar årligen ungefär 200 000 ton ris, avsett för konsumtion. I år beräknas behovet av import av ris att uppgå till 270 000 ton, vilket utgör en mycket stor utmaning", påpekar Marco Falcone, FAO:s krissamordnare på Madagaskar.
"Kostnaden för import av ris till internationella priser innebär 70 procent högre kostnader jämfört med inköp av ris till lokala priser och vi ser ingen förändring av situationen under den närmaste framtiden" tillägger Falcone.
Falcone framhåller att planteringarna som gjorts under lågsäsongen i juli och augusti, kan få stor betydelse för den totala produktionen, då jordbrukarna på Madagaskar traditionellt sett bara planterar grödor i samband med den huvudsakliga regnsäsongen, som börjar i november.
På medellång sikt stödjer olika utvecklingsorgan, inklusive Världsbanken, Madagaskars regering i sitt mål att öka den årliga produktionen av paddyris, med upp till 500 000 ton per år, under en treårsperiod. Den nuvarande nationella produktionen uppgår till ungefär 3,5 miljoner ton paddyris per år, vilket medför att en produktionsökning både kan möta inhemsk efterfrågan och att överskottet kan exporteras.
För att uppnå en risproduktion av denna omfattning skulle det bli nödvändigt att ta i bruk tidigare oanvänd åkermark för odling, att utöka och utveckla bevattningssystemen samt att använda handelsgödsel kontinuerligt. Dessa åtgärder skulle möjliggöra odling även utanför ordinarie säsong.
Även transportsektorn måste förbättras, då risproducerande regioner på Madagaskar ofta har ett överflöd i utbudet samtidigt som icke-risproducerande regioner drabbas av prishöjningar, som ett resultat av den otillräckliga infrastrukturen.
"Madagaskar skulle kunna bli självförsörjande och mer därtill i fråga om ris", poängterar Falcone. "Madagaskar skulle kunna skapa inkomster genom att utvecklas till en betydande exportör för öarna i Indiska oceanen, till exempel Komorerna, Seychellerna och Mauritius. Länder i östra och södra Afrika skulle också kunna utgöra omfattande exportmarknader för Madagaskar".
Risker med ensidig fokusering på ris
En satsning enbart på ökad risproduktion utgör dock inte lösningen för den kroniska situationen med fattigdom och undernäring på Madagaskar.
"På Madagaskar förvärras undernäringen av människornas ensidiga kostintag av ris. Ris i sig ger nödvändiga kalorier men saknar samtidigt proteiner och viktiga näringsämnen" understryker Falcone. Dessutom producerar de torra södra delarna av Madagaskar inget ris överhuvudtaget. Ristransporterna till södra Madagaskar utgör redan ett hinder, liksom transporterna mellan olika isolerade regioner på södra Madagaskar.
Samtidigt som man planterar ris och bönor i de cyklondrabbade regionerna, skördar man de första odlingarna av hirs på södra Madagaskar. Hirsodlingarna stöds av FAO, USAID och ICRISAT, the International Crops Research Institute for the Semi-Arid Tropics. Denna stödinsats är en del av en mer långsiktig strategi, som syftar till att hjälpa de södra delarna av Madagaskar, som är mycket torra, genom att producera en traditionell gröda som kan klara perioderna av stark torka.
"Detta är den första större skörden av hirs på södra Madagaskar, på närmare 20 år", påpekar Tom Osborn, från FAO: s enhet för spannmål och växtgenetiska resurser (Seed and Plant Genetic Resources Service).
"Vid mitten av 1990-talet upphörde hirsen att utgöra en huvudsaklig basgröda då människor tvingades äta upp både grödorna och utsädet för att överleva ett antal år av svält. Högkvalitativ hirs fanns därför inte längre att tillgå på södra Madagaskar, och ersattes huvudsakligen av majs", förklarar Osborn.
Men majs kan i fortsättningen inte ge rikliga skördar på södra Madagaskar, på grund av torkan som förvärras varje år. FAO har återintroducerat hirs och en slags snabbväxande majs, som är mindre sårbart, till följd av kortare odlingsperiod, med syfte att stimulera den lokala produktionen och tillgången till mat.
Läs mer:
FAO's Initiative on Soaring Food Prices Information on the world food situation
FAO info on the world food situation
Tidigare pressmeddelanden på FAO Norden:
Toppmötet i Rom manar till ytterligare investeringar i jordbruket
Ämnen
- Politik
