Skördeförluster förvärrar hungern

Bättre teknik och utbildning ger minskade förluster.

Idag förstörs betydande mängder livsmedel som produceras i utvecklingsländer genom så kallade skördeförluster (skador som orsakats efter skörd) och detta har lett till förvärrad hunger. FAO menar att med tillräckliga investeringar och utbildning kan matförluster minskas drastiskt.

Orsakerna till skördeförluster, vilka enligt beräkningar kan vara allt från 15 till 50 procent, är många. Dessa inkluderar: skörd vid felaktigt stadium, stora nederbördsmängder, torka eller extrema temperaturer, besmittning av mikroorganismer samt fysiska skador som minskar värdet av produkten.

Grödor förlorar också värde på grund av spill, skador av olämpliga verktyg, kemiska föroreningar och ovarsam hantering under skörd, lastning, paketering och transport.

Livsmedelsförluster bidrar till högre matpriser genom att utbudet på marknaden minskar. De har också en inverkan på miljöförstöring och klimatförändring då mark, vatten, arbetskraft och icke förnyelsebar energi, så som gödningsmedel och energi, används för att producera, bearbeta, hantera och transportera mat som inte konsumeras i slutändan.

Minska skördeförlusterna

En stor del av förlusterna, som kan minskas betydligt genom utbildning, uppkommer på grund av felaktig hantering vid transport och paketering. FAO har, i samarbete med Världsbanken och andra aktörer, utbildat tusentals människor i tre världsdelar i att hantera skördade grödor på ett lämpligt sätt.

I Kenya, där mykotoxinbesmitta av spannmål ett allvarligt problem, har FAO tillsammans med jordbruksdepartementet bedrivit teknisk utbildning för berörda parter inom livsmedelsproduktionen.

Ett annat stort problem som uppmärksammades under matkrisen 2008, är de bristande och osäkra lagerutrymmen i många fattiga länder. FAO, med sammarbetande biståndsorgan, anser att dessa brister måste åtgärdas för att uppnå förbättrade resultat.

I Afghanistan har FAO utvecklat ett projekt, till stor del finansierat av Tyskland, för att förse runt 18000 hushåll med metallsilos. Syftet med projektet var att minska skördeförlusterna genom att förbättra lagringsmöjligheterna och samtidigt stärka det tekniska kunnandet hos lokala plåtslagare i att tillverka silos. Dessa silos är lufttäta och skyddar därmed maten som lagras från skadedjur, gnagare, fåglar och svampbildning. En annan fördel är att produkterna kan lagras länge utan att kvaliteten försämras.

Effekten av projektet var omedelbar. Jordbrukarna som deltog i projektet började använda silos för att lagra spannmål och trindsädesslag (t.ex. baljväxter) och kunde kort därefter rapportera om högre inkomster och längre lagringsmöjligheter. Tack vare dessa silos sjönk skördeförlusterna från att ha varit mellan 15 och 20 procent till mindre än 1 eller 2 procent. Dessutom innebar den tekniska utbildningen av plåtslagarna till att ytterligare 4500 silos tillverkades lokalt och såldes till andra jordbrukare.

Även i Guinea har ett projekt för att sänka skördeförlusterna inletts. Här livnär sig 70 till 80 procent av befolkningen på jordbruk. Vanligtvis har skördeförlusterna uppgått till 20 procent. Här delades ca 100 silos ut med en kapacitet på 100 till 1800 kg, dessutom utbildades flertal hantverkare i att tillverka och installera silos. Genom projektet har jordbrukarna lyckats minska förlusterna i sina sädeslager och vänta med att sälja sin skörd tills förhållandena på marknaden förbättrats.

Totalt har man utbildat mer än 1500 specialister, tekniker och hantverkare i att tillverka och hantera de 45000 silos som byggts eller installerats i 16 länder.

För att göra olika tekniker, så som användning av silos, tillgängliga för småbrukare krävs åtgärder även inom andra områden. Eftersom jordbrukare i många utvecklingsländer inte har råd att köpa in byggmaterial till silos erbjuder FAO en möjlighet att erhålla rörelsekapital och lån för att främja den lokala tillverkningen och spridningen av bättre behållare.

Inverkan av kvalitetsnormer

Trots dessa uppenbara framgångar är skördeförluster fortfarande ett problem i många länder. I västerländska matbutiker betygsätts frukter och grönsaker enligt allmänt vedertagna standarder inom handeln. Därmed läggs inte frukter och grönsaker på hyllan som är stötta, vissna, omogna, deformerade, i fel storlek eller bara allmänt fula och eftersom det inte finns någon marknad för dessa produkter kastas de oftast bort. För närvarande är detta ett mindre problem i utvecklingsländerna.

Med en befolkning som väntas nå sin topp 2050 samt en ökad urbanisering i många utvecklingsländer, vilket innebär att livsmedel av högre värde kommer behöva transporteras längre sträckor, krävs större insatser för att minska matförluster i hela livsmedelskedjan. Åtminstone kommer det att krävas att investeringar i kall- och torrförvaring och förädlingsutrustning ökar markant.

Relaterade länkar:

Hantering av skördeförluster

Metallsilos för hushåll (pdf)

Manual för tillverkning av små silos

Lista över publikationer

Pressmeddelandet på engelska