Solen skiner på den Kazakiska bonden

Rom, 2009-05-22 - I Kazakstan är solrosolja den i särklass mest använda vegetabiliska oljan. Under senare år har efterfrågan ökat men denna har hittills tillgodosetts genom ökad import snarare än ökad produktion.

Låg nederbörd resulterar i sämre avkastning - och detta har givit solrosor ett dåligt rykte bland jordbrukare i nordvästra Kazakstan. Men bilden kan nu vara på väg att förändras, delvis tack vare insatser från FAO och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). De arbetar båda aktivt med att stärka solrosoljesektorn i områden som av tradition inte är kända för solrosproduktion. Detta görs bland annat genom utbildning av jordbrukare och en serie hybridstudier i Aktobe och Uralsk regionen i nordvästra Kazakstan.

Uppstartspengar 

EBRD har under perioden 2005 till 2007 föreskrivit lån om totalt 26 miljoner USD för att utveckla den vegetabiliska oljeproduktionen i Aktobe. Lånen har riktats till Turkuaz matolja industrier, ett dotterbolag till Savolagruppen.

Vid startpunkten för projektet fanns det bara 5 000 hektar solrosor i regionen viket inte räckte för att tillgodose Savolas ökade beredningskapacitet. Därför inledde Savolagruppen olika program för att därmed uppmuntra jordbrukare att odla solrosor i stället för spannmål som hittills dominerat, bl.a. genom finansiering av jordbruksutrustning och frön.

Visade på variation

Under 2007 har FAO och EBRD, med finansiering från regeringen i Japan, kommit överens om att ge tekniskt bistånd för att hjälpa jordbrukare i regionen att öka produktionen och effektivisera bearbetningen av solrosfrön med förbättrad teknik. FAO:s Investment Centre har ansvarat för hjälpinsatserna i samarbete med EBRD:s jordbruksavdelning i mer än 12 år.

Demonstrationsstudier som genomförts under 2008 har visat de lokala brukarna vilken avkastning de olika solrosfröhybriderna kan ge vid olika mark- och klimatförhållanden.

För utbildningen, där det ingår plantering, gödsling, ogräsbekämpning och skörd, tog FAO in experter från AGROPOL/CETIOM, en fransk förening med breda kunskaper och över 50 års erfarenhet av att hjälpa franska jordbrukarna att förbättra sin oljeväxtproduktion.

Från den ljusa sidan

Medelproduktiviteten av solrosor i Aktoberegionen är relativt låg", påpekar Dmitry Prikhodko på FAO. "Men försök på förädlade fröer visar att produktionen kan fördubblas."

Prikhodko tror att odlare som deltagit i utbildningsprogrammet kommer att odla solrosor på större arealer och öka effektiviteten.

Solrosproduktionen i Kazakstan ökade kraftigt under 2008 som ett svar på ökade priser på oljeväxter. Enligt officiell statistik ökade arealen, som används för solrosodling, från 365000 hektar 2007 till 570000 hektar 2008, vilket utgör runt 60 procent av den totala arealen som används till oljeväxter.

Då solros blivit ett lönsamt alternativ till spannmål expanderar odlingen utanför Kazakstans huvudområden för odling av solros. I Aktobe har solros-arealen ökat från 5000 hektar till nära 24000 hektar under de senaste 4 åren och intresset har ökat även i grannregionerna. De konkurrenskraftiga priserna för lokalt producerade solrosfrön bidrar till detta.

En integrerad strategi

"Sådana här projekt visar att FAO:s och EBRD:s från-jord-till-bord-strategi fungerar. Genom att engagera många olika aktörer från både de offentliga och privata sektorerna kan man stärka lokala livsmedelskedjor och förbättra lantbrukares villkor", framhåller EBRD:s Tomas Bravenec.

"Samarbetet mellan FAO och EBRD är mycket nyttigt för oss", säger Savolas Adil Kurmanay. "Vi kan köpa verktyg och utsäde, men vi kan inte köpa de erfarenheter och den expertkunskap som möjliggör goda resultat."

Faktaruta

Kazakstan, som främst är en spannmålsproducent, bygger snabbt ut sin oljeväxtproduktion. Mark som används för oljeväxter har ökat med runt 31 procent mellan 2005 och 2008 från 667000 hektar till 875000 hektar. Solrosor odlas på 60 procent av marken som används till oljeväxter.

Den årliga efterfrågan på vegetabilisk olja i Kazakstan ligger på runt 135000 ton eller 9 kilo per invånare. Den inhemska produktionen täcker ungefär 70 procent av behovet, resten importeras från främst Ryssland.

Oljeväxtindustrin utvecklas fort och produktionen är redan större än under Sovjet-tiden. För närvarande finns det 303 oljeväxtföretag i Kazakstan med en total produktionskapacitet på 190000 ton vegabilisk olja om året. Det råder dock en brist på råvaror och över en fjärdedel av solrosoljan görs på importerade grödor.